Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beskriver, hur man här eldar i ugnen och hur man måste lyfta upp
takfönstret för att få röken ut ur stugan. »Därför äro», slutar han, »deras
stugor mycket smorda inuti».
På f 700-talet och tidigare hade dock de skånska stugorna börjat
ombyggas på ett sätt, som medförde en betydligt högre bostadsstandard. Linné
ger oss uppgifter om olika stadier i denna utveckling. Strax innan han
hunnit ned till Rörum, hade han även från Ravlunda beskrivit de stugor,
han där sett. Något oegentligt kallar han redan dessa för »rökstugor»,
fastän själva boningsrummet dock här var rökfritt. Denna fördel hade man
åstadkommit genom att elda ugnen från förstugan. För att skydda
yttertaket för gnistor var förstugans eldstad försedd med ett snedställt tak av
bräder, som tydligen också ledde röken upp på vinden. På yttertaket fanns
sedan en liten öppning, som släppte ut röken, men som satt långt från
eldstaden, för att det icke skulle regna i denna. Även de av ris flätade
gavlarna bidrogo till luftväxlingen. Genom att röken fick stryka utmed taket
blevo de nedhängande halmvipporna betäckta med sot »som den
tjockaste lav på gamla trän». För Linné synes anordningen så eldfarlig, att
han tycker, »att här är visst Herren dårars förmyndare». Att ha sitt hus
utan skorsten var också mot lag och förordning. Vid 1700-talets ingång
hade skorstenslösa hus varit allmänna på slättbygderna och t. o. m. regel
i sydöstra Skåne. Men genom myndigheternas kraftiga ingripande kom
skorsten i allmänt bruk under 1700-talets första hälft. När Linné kommer
ett stycke längre västerut i landskapet, får han också på nytt se hus med
skorstenar. Från Herrestad skriver han: »Skorstenarna som nu stå på
stugorna, äro här ett nytt mod och nu tämmeligen vedertagit, då röken tillförne
måste stryka ut genom dörren». Även på Lundaslätten ha 1749 husen i
regel skorstenar, ibland äro dock dessa av bräder och så låga, att de
försetts med ett varv av torv ovanpå.
Vi ha sett, att stugorna i södra Skåne uppvärmdes av en ugn. Linné
har från Ravlunda närmare beskrivit denna. Den var murad av tegel och
kubisk till formen. Genom en fyrkantig öppning i muren stod den i
förbindelse med spisen i förstugan, varifrån man kunde kasta in eldglöder
i ugnen. Ursprungligen torde ugnen i stugan också använts för hakning
och kan då inte ha varit byggd utanför väggen. Sådana bakugnar »med
valvet utom huset», som Linné omtalar och som ännu äro bevarade (bild
sid. 11), skulle då vara av yngre datum och tillkomna först med att en
förstugospis började komma i bruk, varifrån både stugans ugn och en sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
