Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I konung Gustavs franskt betonade hovceremoniel ingingo även s. k. publika spisningar.
Det är en sådan ■— på nyårsdagen 1779, på Stockholms slott •— hovmålaren Pehr
Hille-ström här återgivit, sannolikt på ett minutiöst noggrant sätt. Vid bordets innersida synas
konungen, drottningen, hertiginnan av Södermanland samt prinsessan Sofia Albertina,
och vid konungens högra sida hans bägge bröder. De andra sittande damerna äro
statsfruar; åskådarna i övrigt till den celebra måltiden äro diplomater och högre tjänstemän.
Oljemålning 1779. Drottningholm.
andar med sådan styrka krävde, samtidigt som han gjorde sig till enväldig
konung. Det var sannerligen ett egendomligt öde, att detta skedde samma
år, som i Frankrike ståndssamhället raserades av en folkvald riksdag, vilken
nyss störtat enväldet.
Gustavs seger 1789 var i själva verket endast skenbar. De ofrälse
stånden hade han visserligen vunnit på sin sida, men adelns opposition
blev efter detta blott allt bittrare. I handskrivna ströskrifter, som på
grund av den rådande censuren spredos i hemlighet man och man
emellan, hävdades rent ut, att om konungen sveke sina plikter mot folket,
hade ämbetsmyndigheterna rätt att inskrida mot honom. Härifrån och
till ytterlighetsåtgärden att kräva livet som tribut för den försummade
plikten var steget icke långt. Ur 1789 års slagskugga växte
tyrannmordet fram. Det senare 1700-talets antikbeundran, dess läsning av romerska
historien hade i Sverige som i Frankrike frammanat svärmeri för
friheten, hat mot despotismen. Därmed sammaritvinnades på oupplösligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
