Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tressena. Hela sin efterlämnade förmögenhet skänkte han till välgörande
ändamål.
Nationalekonomiska och humanitära intressen uppburo också Samuel
Gustaf Hermelins verksamhet. Han blev en folkets välgörare i stort genom
öppnandet av nya arbetsområden, nya arbetsmöjligheter. Jämte det stora
kartverket (1797—1807), som grundläde den svenska kartografien, utförde
han, med egna uppoffringar, ett storartat arbete för Norrlands uppodling
och tillgodogörandet av dess rika malmfyndigheter. Han blev »Norrbottens
fosterfader», och på monumentet över honom i Luleå läses: »bygder bröt
han, vägar röjde han, berg öppnade han». Redan vid riksdagen 1800 lät
man slå en medalj över honom, där hans verksamhet hugfästes för »utvidgad
kännedom om fäderneslandet, förkovrade näringar, befolkade ödemarker».
SOCIAL UTJÄMNING.
Hand i hand med de nu omtalade strävandena gå de, som i allmänhet
syftade till förbättring av de lägre samhällsklassernas villkor, till
genombrytande av ståndsskrankorna och social utjämning. Samma klass, som
framför allt var bäraren av den nya broderskapskänslan, den nya sociala
moralen, borgarklassen, var också den, som mer än andra under denna tid
kämpade sig fram till inflytande. Typiska för den utjämning mellan frälse
och ofrälse, som nu äger rum, äro t. ex. förhållandena i den borgerlige
litteratören och tidningsutgivaren Gjörwells hem i Stockholm (se bd 6, sid.
311 fl’.). Här blandade sig både herrar ur den stockholmska aristokratien
och utländska ambassadörer med den i övrigt borgerligt betonade
umgängeskretsen, och då Gjörwell gifte bort sin älskade dotter Brite-Louise
med krigskommissarie Charles Almqvist, var det spanske ministern de
Coral, som bjöd på den delikata desserten. Gjörwells hustru, den älskvärda
och eleganta fru Brita-Nora, som var särdeles svag för vackra kläder och,
som Gjörwell skriver, »fått den vanan att gå i Hennes Kongl. Maj:ts
Drottningens skor», var en ivrig deltagare i de offentliga baler på operan och i
Kungsträdgården, där bourgeoisiens damer trängdes med noblessen. Ingen
av tidens författare har så lysande kvickt som Anna Maria Lenngren belyst
denna borgarståndets och över huvud taget den ofrälse medelklassens
frammarsch på den retirerande adelns bekostnad. I den dråpliga dikten om den
högadliga men avdankade och utfattiga Fröken Juliana, som »— ätten till
fasa med länsmannen knöt det heliga äktenskapsbandet», har hon i stark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
