Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under kyrkan som i Sydeuropas stater. Visserligen hade inte över Sverige
gått fram samma nyväckelsens stormvindar som i Frankrike och Preussen.
Visserligen levde vi i en stilla avkrok, där atmosfären ej var laddad med
dramatisk spänning på samma sätt som på kontinenten. Geijer berättar
i sina barndomsminnen, hur man från det avskilda lilla Värmlandsbruket
Ransäters horisont såg på franska revolutionen »såsom jag eldkvastarna ur
smedjeskorstenen. Krig och välvningar på vederbörligt avstånd låta njuta
sig som efterrätt vid en middag». Och ett par år efter det att den gustavianska
epoken gått i graven, utbrister den unge Tegnér i »Svea»:
»Jag älskar dig ej, tid,
som smilar över oss i falsk och veklig frid.»
Men så hade man också förskonats från de blodiga omstörtningar, de
folkförödande krig, som hemsökt revolutionens och Napoleonstidens
Frankrike, det nationella sammanbrott, som drabbat Preussen och Danmark.
Med en viss sund styrka, en viss inre social och andlig balans kunde svenska
folket lugnt stiga över tröskeln till det moderna tidevarv, som inleddes med
den stora regimförändringen 1809.
Kungamördaren Anckarström sliter spö på Riddarhustorget i Stockholm 1792. —
Osignerad akvarell (möjligen av Karl Johan Hjelm). Stockholms rådhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
