- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 7. Den gustavianska kulturen /
64

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gustaf met>&m d^c,

©iDfri^cé, Øfrlxé od) SBetilxé
Æonuirø k. k. x. 2(rfn>tnge til Sfarrivie,
fornt Sxrtfo til <£ct>’4rofo SpeUfom x. x.

Oft>ir pueft ccf) SRättjja tenå^cn^ct me& ©11Ö
äl&mäftig, Iromaii oc^ £ant6t>öft>ini!c.

1 anseende til thet här i Staden på någon
tid öfwer handen tagne Tiggeriet, sd eljest,
som igenom en myckenhet ifrån
Landsorterne hit ankomne torftige Personer, hafwe
Wi funnit Oss föranlåtne at wara omtänkte,
huru then theraf förorsakade last och
olägenhet för t henne Wår Hufwudstad och t hes
lnnewånare måtte kunna afböjas och
före-kommas: Och som fullkomligt skiäl är at
förmoda, thet, efter then snart instundande
bergning af en ny årswäxt, hwarje
Landsorts lnnewånare kunna finna sin
nödtorftiga utkomst, utan at beswära andre med
tiggande samt liwar och en församling
blif-wa i stånd, at enligt Författningarne
underhålla sina fattiga, the ther af kropps- eller
sinnets swagheter äro oförmögne at
förtie-na sit lifs uppehälle. Så är härmed til Eder
Wår nådige wilje och befallning, thet I,
efter lycketigen inbergad skiörd uti thet Eder
i Nåder anförtrodde Länet, icke allenast
genom allmänna Publicationer förnyen the
fordna författningar, så wäl emot bettlande
och Tiggares kringstrykande, samt
angående hwarje Stads eller Sockns skyldighet at
föda sina egna torftiga, sd at the ej nödgas
ut med theras besök wara andre orters
lnnewånare til last och tunga, utan ock at 1
genom Crono-betieningen hafwen nogaste
tilsyn therå, at icke någre Tiggare, i
synnerhet the, som äro på wägen hit dt Stockholm,
få drifwa omkring Länen, utan at enär och
hwarest en sådan träffas, tliensamma straxt
anhålles, samt ålerwises thit, hwarifrän han

kommit; Hwarjemte, til befrämjande af en
god politie, Wi finne, at hwar och en lös
person som ankommer hit til Staden, bör
wara försedd med Prästerskapets i orten
bewis, om sin frägd, och i hwad Ärende
han stadd är, och thet wid äfwentyr at
war-da gripen och til sin hcm-ort försänd, samt
at then Stad eller Sockn, ther en sådan
person eller Tiggare har sit hemwist, bör bestå
hwad som på thes underhåll och
hemför-sändande anwändas måste, hwilket senare,
ehuru i the förra Lagar icke uttryckeligen
stadgat, dock är en otwungen fölgd af
hwarje Församlings ofwannämde
owilkor-liga skyldighet, at om sina fattigas
underhållande besörja: Och på thet Prästerne i
Landsorterne wid thylike bewis utgifwande,
som förberördt är, måtte bruka thesto mera
warsamhet och noggranhet, så anse Wi
jem-wäl billigt och angelägit, at the lika med
Socknens öfrige lnnewånare förbindas, i mon
af Prästebolets hemmantal, at til
ofwannämde utgifts och omkostnads bestridande
bidraga. Hwarjörutan igenom Eder tidiga
omsorg och försigtighet, sådana anstalter
böra widtagas, at så wäl Städerne som
Landet i Edert anförtrodde Län ständigt åro
försedde med thet förråd af Spannemål, at
åtminstone thes egne Innebyggare wid
infallande misswäxt måge thermed kunna
frälsas från Hungersnöd, utom liwilken
försigtiga hushållning Piket i framtiden kan
blifwa utsatt för samma olyckor, som thet
samma nu öfwergådt. Wi förwänte af Eder
wanliga nit för thet allmänna bästa, thet I
härutinnan gören hwad Oss til Nådigt
wäl-behag länder. Hwarmed Wi befalle Eder
Gud Alsmäktig Nådeligen. Lägret på
Ladu-gårds-Gärdet then 15 Junii 1773.

GU ST A F.

Joh. v. Heland.

Til samtelige Landshöfdingarne, angående
Tiggeriets hämmande.

tillfällen, då man tog upp gåvor till dem, snarare ökades än minskades,
likaså tilltog givmildheten och känslan för andras nöd, ju längre 1700-talet
skred framåt.

För de fattigas underhåll liksom för kyrkornas ville man gärna skaffa
sig en grundfond. Ute i socknarna ville man inte leva ur hand i mun. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/7/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free