Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade barn i skolan, alt betala lön till läraren. Den kände
folkskoleentusias-ten prosten S. Schliiter i Borgeby framhåller detta som ett av de största
bindren för folkskolans utveckling i Skåne. Så har det varit även på andra
håll. Den som ej hade direkta förmåner, kunde ej inse sina skyldigheter
mot hela socknen. Man gick en medelväg. Man uppdelade lönen i två
hälfter, varav den ena ålåg församlingen i dess helhet, den andra delen
bestod i skolavgifter från de undervisades föräldrar. Den förra kan man
kalla den ordinarie lönen, den senare den extra ordinarie. Man kan även
rubricera de båda arterna som fasta och tillfälliga löneförmåner.
Mot slutet av 1700-talet fingo sockenmagasinen, som i allmänhet visat
sig som givande inkomstkällor, släppa till den ordinarie lönen åt lärarna.
Från Askeby hava vi ett vittnesbörd härom 1788. »För Herr komminister
Moselii åtagne möda med sochnebarnens förhör och lärande läsa i bok och
rätte bokstavningssättet 2:e dagar i veckan, när årstiderna medgifva,
beviljades till någon erkänsla at årligen erhålla ifrån sochnemagasinet tre
tunnor rog och en tunna korn utom hvad han på förmögnes tacksamma
godvillighet kan ankomma, utan någon pålaga.»
Att skaffa läroböcker kunde dock bliva svårt för de fattiga. 1 detta fallet
har man ock visat en verklig generositet ute i socknarna. Behövande barn
erhöllo psalmböcker och katekeser gratis. I Skeppsås utdelades sådana
böcker åtskilliga gånger under 1770-talet. Ofta var det föräldralösa
soldat-och ryttarebarn, som blevo ihågkonma. Fattigkassan bestod kostnaderna.
Man möter även exempel på att man ur fattigkassan anslagit medel för att
skaffa undervisning åt värnlösa. I Godegård fick en föräldralös flicka 1797
32 skill. banko till katekes och psalmbok samt löfte om bidrag ur
fattigkassan för sitt uppehälle, medan hon bevistade sockenskolan. Även andra
beprövade utvägar kunde anlitas. I Rök och Heda beslöt man 1770, att två
fattiga barn skulle få besöka församlingarnas invånare på lördagarna för
att insamla allmosor, så att de under veckans övriga dagar kunde bevista
skolan. Komministern, som undervisade dem, skulle hava tre dal. av
församlingen för var bok de fingo lära sig. Genom denna rätt till sockengång
blevo dessa barn jämställda med de ungdomar, som besökte städernas
lär-domsskolor.
Av de anförda exemplen känner man sig nästan frestad att tala om
skolplikt och skolunderhåll drygt en mansålder före den moderna
folkskolans tillkomst.
Anskaffningen av medlen till lärarnas avlöning medförde naturligtvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
