Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alllid vissa svårigheter. Hänförelsen för skolan kunde stiga och sjunka
inom samma socken ganska hastigt. Lärarens uppträdande kunde försvåra
eller underlätta saken. Det ena året fanns säd i överflöd, det andra året
rådde hungersnöd i hela landsändar. För att bli oberoende av sådana
växlingar sökte man även för skolans del skaffa kassor eller fonder, vilkas
avkastning kunde bilda ett fast underlag för dess utgifter. Man fick på så
sätt i socknarna minst tre kassor för allmänna angelägenheter, kyrkokassan,
fattigkassan och skolkassan. Som en understödjande inrättning, varifrån
alla dessa tre kunde få anslag, stod sockenmagasinet. Dess
överskotts-spannmål kunde alltid försäljas till förmån för allmännyttiga ändamål.
Som ovan blivit antytt har 1700-talets herremansklass visat stort intresse
för skolorna i församlingarna. Den visade ock en märklig offervillighet för
att befrämja folkets undervisning och fostran. I Kimstad överläde man
1766 om att skaffa en skolfond. Genast var kapten Kuylenstierna på
Runs-torp redo att lova ett ansenligt bidrag. Tullförvaltare Ekman gav 1768 600
dal. smt till skolkassan i Ljungby, Kalmar län. Om ej tillfälle till kontanta
gåvor fanns, kunde bidragen komma i form av naturaprodukter. Greve
Ch. E. Lewenhaupt förband sig 1783 att skänka skolan i V. Ed 3A tunna
råg i kvartalet. Man hade där redan några år tidigare grundat en skolfond
på 30 plåtar, varav hälften tagits av kyrkokassan och hälften av
fattigkassan. Man ville på detta sätt så småningom komma ifrån de direkt av
föräldrarna utgående undervisningsavgifterna. Vid samma tillfälle hade
allmogen lovat att genom dagsverken fördelade på gårdarna upptimra en
skolstuga. I Rök och Heda hade man 1782 fått ihop en skolkassa på 282
riksdal., en summa motsvarande åtminstone 75 tunnor råg efter den tidens
medelpris på orten. Härtill hade socknarnas herrskaper bidragit ansenligt.
Icke sällan skänkte personer ur de högsta klasserna såväl tomt som
skolhusbyggnader. 1779 fick den nämnde Schliiter i Borgeby inviga och å
församlingens vägnar mottaga ett skolhus skänkt av riksrådinnan Wiweka
Bonde, f. Trolle.
Alla beslut om skolor och folkundervisning på landet fattades å
sockenstämmorna. Vid visitationerna kunde visserligen biskoparna giva råd och
anvisningar, hålla förhör, klandra och uppmuntra, men de kunde aldrig
ålägga en skolas inrättande. Besluten om sådana saker måste fattas å en
vanlig sockenstämma, och där var ej biskopen närvarande. På
sockenstämman sammankom hela menigheten under sin kyrkoherdes ledning. Han
var här långt ifrån allenarådande. Han kunde göra sina förslag, men de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
