Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och under det mest ansträngande arbetet, under skördetiden, även
afton-vard. Matmodern ålåg ytterligare att väcka pigorna i rätt tid, »befalla dem
att göra sin bönesuck, innan de träda til arbetet», samt vårda sjuka tjänare.
De kvinnliga hushållsmedlemmarna skulle dessutom spinna, väva och sticka.
Utom sina vanliga dagssysslor skulle en lantkvinna under otta och kväll från
Mfckelsmässan till Kyndersmässan kunna spinna varje vecka två marker ull
eller en mark lin. Bleka lärft, koka tvål, stöpa ljus m. m. fick ej heller
försummas.
Utomhussysslorna, som huvudsakligen ålågo männen, voro även de av
mångfaldigt slag. Utom det egentliga arbetet på åker och äng samt den
tidsödande tröskningen hade männen att dika, bygga gärdsgårdar, hugga
svedjeland, insamla löv till vinterfoder, förfärdiga varg- och rävgropar, sätta
giller för villebråd, jaga och fiska, bygga och reparera manhus och
ekonomibyggnader, förfärdiga allehanda åkerbruksredskap, vagnar och slädar, hugga
och hemköra ved och timmer o. s. v. På grund av sysslornas mångfald
var det säkert välbetänkt, när flera av tidens hushållsböcker, t. ex. de ovan
nämnda av Salander och Broocman, upptaga en förteckning på de olika
göromålen för varje månad av året.
Vid åkerbruket tillämpades ännu under 1700-talet de hävdvunna
metoderna. I åkerfattiga trakter förekom alltjämt ensäde, d. v. s. hela åkerjorden
besåddes med säd. På andra håll hade man övergått till 2- eller 3-skiftesbruk,
varvid hälften eller tredjedelen av åkerjorden årligen lades i träda och resten
besåddes med dels höst-, dels vårsäd. Åkerbruksredskapen voro likaledes
gammalmodiga. I mera stenbundna och kuperade trakter begagnades
fortfarande årder, ett redskap, som blott ristar upp jorden. Plogen hade olika
form i olika landskap; men först på 1700-talet började man använda järn
till dess i jorden arbetande delar. På åkerjorden odlades nästan endast
FACS1MIL VID DENNA SIDA. Linet spelade inom 1700-talets lantbruk en mycket större
roll än nu, då bomullen i de flesta fall fått ersätta detta. I stor utsträckning skedde linets
bearbetning, spinning och vävning på bondens gård, men överallt i vårt land funnos också
industriellt betonade linnespinnerier och spinnskolor. I Eds socken utanför Stockholm
vid en vik av Mälaren norr om Stäket låg Lugnhamns linneblekeri och spinnskola, grundat
på aktier. Det här återgivna aktiebrevet visar överst en bild av anläggningen med en del
våder utlagda pä marken för blekniny och arbetare sysselsatta med dessa. Illand
undertecknarna lägger man märke till presidenten i kammarrätten C. ./. Gyllenborg,
överstelöjtnanten Axel Cronhielm, riddarhusdirektören Adam Stålhammar samt framför allt Jonas
Love Almguists fader, krigskommissarien Carl Gustaf Almquist. — Aktiebrev i
kopparstick av C. F. Akrel. Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
