Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GUSTAVIANSKA TIDEN OCH ALLMOGEN.
Den gustavianska kulturens förfinade, ofta så förkonstlade och
teatraliska kynne gör sig givetvis gällande även i uppfattningen av den breda
allmogen och dess förhållanden. Man hade studerat folket och folklivet i
de olika bygderna redan tidigare. Under Frihetstiden hade många
upptäckare varit ute på resande fot bland Sveriges småfolk i olika delar av
landet från Lappland till Skåne. Vi behöva blott nämna Linné (se
föregående band), Hulphers, Kalm och Tidström för att ta de mest klassiska.
Efter bästa förmåga hade Frihetstidens ledande män sökt lära känna det
egna landet, även om det i överensstämmelse med tidens ekonomiska
inriktning ständigt och i första hand gällt att uppleta landets nyttigheter och
materiella tillgångar samt att studera, hur dess näringar bäst skulle kunna
förbättras och bringas till större blomstring. Efter storhetstidens krigiska
skeden sutto ju också många av krigarna som lantbrukare hemma på sina
gårdar och gjorde erövringar i det tysta, av annan art visserligen men också
beständigare än de många krigens. Under hela den tid, då den inre
saneringen av svenskt näringsliv sakta men säkert bröt sig fram, d. v. s. ända
från Frihetstiden och fram över 1800-talets första decennier, få vi också
räkna med denna värdefulla grupp av män som själva, eller vilkas fader
och farfar varit med ute på kontinenten under de många svenska
strövtågen och som därför säkerligen också fått blicken öppen för reformbehov
och nyttan av kontakt med andra länder. Denna grupp betydde åtskilligt
vid genomförandet av nydaningar, som ledare, föregångsmän och
förmedlare. (Se härom närmare Gösta Berg, »De stora jordbruksreformerna» i
detta verk.)
Redan före gustaviansk tid voro således svenska landsbygden och den
svenska allmogens liv föremål för ett stort intresse. Här fanns en tradition
i inställningen, som man blott behövde övertaga. Inom den förfinade
fransk-klassiska smaken, som väl under denna tid i Sverige nådde sin
högsta blomstring, fanns ju också en längtan till landet, till naturen, även
om den oftast präglades av sentimentalitet och tog sig uttryck i den
pastorala idyllen. Detta avspeglas på ett mångfaldigt sätt i tidens litteratur
och konst.
RESENÄRERNA OM OLIKA FOLKKARAKTÄRER.
De många resenärerna under 1700-talet, både svenskar och utlänningar,
hade rika tillfällen att studera folklivets egenart i olika landsändar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
