Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mindre hus och också något lösare gruppering. I västra Sverige inom
Värmland, Dalsland, Bohuslän och delvis Västergötland bestå gårdarna som regel
av två längor liggande parallellt med varandra, i Götaland i allmänhet utom
Skåne och Halland ligga gårdens hus ordnade i en lös fyrkant med ett
stängsel, som skiljer mangård och fägård från varandra, och inom det
centralsvenska området slutligen bilda gårdsanläggningarna som regel två
fyrkanter genom att mangård och fägård här skilts från varandra genom en
på tvären lagd portlänga. Då man fastslår dessa olika typer för olika
områden, måste man emellertid komma ihåg, att man alltid gör sig skyldig
till en viss schematisering, i det att man överallt möter även enklare, mindre
klart utvecklade former. Bakom de senare århundradenas specialiserade
typer ligga givetvis också äldre, mera primitiva, om vilka vi kunna få
tillräcklig vetskap bakåt blott med arkeologiens hjälp. Vissa primitiva drag
ha fortlevat länge, t. ex. sammansparningen av utrymmen för människorna
och djuren, särskilt hästen, under samma tak. Detta möta vi i de äldre
formerna såväl inom det nordsvenska som det sydligaste området, och det
är välkänt i gårdsformer på kontinenten än i dag.
Material och konstruktioner höra i allmogebyggnaderna intimt samman.
Skånes och Hallands slättbygder visa sitt kontinentala sammanhang i
korsvirket med lerfyllnad. Norr därom möter skiftesverket med allt kraftigare
inslag av knuttimring, ju längre norrut man kommer, och norr om en linje
norra Uppland—norra Västmanland—södra Värmland är skilftesverket helt
försvunnet och knuttimringen ensamrådande.
Även inredningen av allmogens bostad visar skiftningar från bygd till
bygd. I såväl möbeltyper som deras anordning kan man visa olikartade
kulturområden, som det skulle föra för långt att här närmare gå in på.
Låt oss blott som ett par exempel tänka på den rika textila
väggbeklädnaden på Skånes slättbygd, som hade sin särskilda blomstring under
1800-talets början. Denna textila rikedom motsvaras i Småland—Halland och
Dalarna—Hälsingland av ett starkt blomstrande bonadsmåleri just för pry-
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Denna bild av ett julkalas i Småland, målad av
allmogesonen och konstnären Per Hörberg, ger samtidigt en god föreställning om den
svenske bondens hem under 1700-talet. Av allmogens julfirande ger den berömda
målningen en mycket livfull bild: gammalmor pysslar med grötgrytan vid den öppna spisen,
där även familjens kvinnliga julgäster hålla till, medan männen bänkat sig vid
högsätes-bordet. På det julen till ära halmbeströdda golvet, där hönsen sprätta, synas ett par pojkar
roa sig med att »dra kaveh. — Oljemålning. Privat ägo. (Efter kopia i Nordiska museet.)
«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
