Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dande av väggarna i böndernas stugor. Av möbler ha vissa endast en
begränsad utbredning, enligt vad den nu åtkomliga traditionen visar, och denna
tradition har i vissa fall giltighet långt bortom både 1700-tal och 1600-tal.
Textilkonst såväl som bonadsmåleri och möbelkonst visa i många
avseenden rent medeltida sammanhang.
De för olika bygder i Sverige karakteristiska dragen med avseende på
gårdstyper, heminredning m. m. ha givetvis i sina detaljer framkommit först
vid den nutida folklivsforskningens undersökningar och studiet av det ännu
bevarade materialet ute i landet i jämförelse med de äldre akterna och
källorna. Därvid visar det sig emellertid, att bygdegränserna och olikheterna
i många fall äro mycket gamla och även att de ofta fått en särskilt klar
utformning just under 1700-talets slut, innan ännu de stora ingreppen i
vår bondekultur från de centrala myndigheterna hunnit verka. De
uppgifter, som 1700-talets resenärer lämnat, stämma förvånande väl med de
äldre förhållanden, man ännu kan studera ute i bygderna, även om
åtskilliga företeelser, som resenärerna omtala, blivit helt bortsopade av den
moderna tiden.
»Husen hållas överallt snygga och städade, så att knappt en höna, som
värper, får vara i stugan, mindre grisar och kalvar», säger Gaslander 1774
om inbyggarnas bostäder i Västbo härad i Småland. Det är tydligt, att
han därmed velat framhålla dem som särskilt ordentliga och renliga för
tiden. Seden att ha smådjuren inne i stugan hänger givetvis samman med
en äldre tid och primitiva bostäder, som människorna mera regelbundet
fingo dela med sina husdjur, och den har på sina håll fortlevat mycket
länge. Öller berättar 1800 från Jämshögs socken i Blekinge: »De osnygge
svinkreaturen upfödas merendels inne i stugan, vilka förorsaka en beständig
elak stank för alla de näsor, som icke dervid äro vane från ungdomen. På
somliga ställen upfödas ock kalvar, till och med getkreatur, då de äro späda,
inom sina kättar, inne i stugan». Man kan i detta sammanhang även
erinra om att den närmast ugnen belägna delen av stugan fortfarande i
Halland kallas kätten. Det var givetvis också ogörligt, att renligheten i bondens
stuga i äldre tid kunde stå så värst högt, även om djuren höllos utanför.
Det mesta hemarbetet, även träslöjd och grövre sysslor, utfördes inne,
särskilt under de långa vinterkvällarna och vid stickblossens svaga ljus. Det
var egentligen blott till julen, som stugan blev pyntad och fin. Man förstår
då också mycket väl, att julhalmen kunde behövas, fast myndigheterna
under slutet av 1700-talet gjorde sitt hästa för att utrota denna sed för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
