Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte bara därför, att den städse varit kyrkans största högtid, utan även
därför att den kom så lämpligt i arbetsåret. Skörden och med den
sammanhängande arbeten voro i stort sett avslutade. Ladorna voro fulla, och
bonden kunna unna sig en tid för fest och vila. Men varje detalj i
jul-firandet hänger dock samman med bondens arbete, med hans önskningar
för det kommande året, med jordens och djurens produkter. Gaslanders
skildring från Västbo härad i Småland av år 1774 ger en god bild av
detta. Resterna av julljusen voro bra att ha mot många sjukdomar under
det kommande året, jidbrödet borde man gömma för att äta första dagen
i vårarbetet. Om julljusen fingo skina på kläderna, skyddades de mot mal
under året. Man gick årsgång under julen för att utröna det kommande
årets händelser, och man försökte på alla möjliga sätt i övrigt få veta något
om vad det nya året skulle medföra och vilka av ens önskningar, som skulle
bli uppfyllda. På detta sätt har julen alltid varit en övergångstid mellan
tvenne arbetsår, och häri ligger i icke ringa mån förklaringen till att den
alltid förblivit allmogens största årshögtid.
Vissa seder och vissa traditioner, som nu äro vanliga, voro dock obekanta
bland allmogen vid 1700-talets slut. Julgranen var en nykomling och fanns
blott bland de högre stånden, likaså julklappen och den julklappsutdelande
tomte, som nu är så vanlig. Dessa seder ha först sent fått spridning bland
allmogen och äro på sina håll ännu icke allmänna.
Årets övriga festcykel visar samma naturliga sammanhang mellan
arbete och fest som julen. Festperioderna bli lämpliga små avbrott i arbetet.
Man möter också här som så ofta skiftningar och skillnader mellan landets
olika delar. När våren kommer vid Valborgsmässa, tänder man i större
delar av Sverige sedan gammalt upp eldar och för oljud med rop, skrammel
och skjutande. Avsikten är tydligen ursprungligen att skrämma bort
rovdjuren vid tiden för betessläppningen. Man skulle sålunda här kunna
betrakta Valborgsmässan som en boskapsskötselns fest. I Skåne och
angränsande delar går man i stället omkring i gårdarna och sjunger maj i by,
varvid man tigger ägg till ett senare gille. Visan man sjunger innehåller
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. En byskräddares hem var för visso intet rikedomens
hemvist, men det är en vacker bild av förnöjsam idoghet, som interiören lämnar: mäster
med prässjärnet till vänster, den filosofiske skräddaren på bordet, husmodern vid vävstolen
och mannen med yxan, som skymtar i dörren. — Akvatingravyr av J. F. Martin (i
»Svenska vuer»). Kungliga biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
