Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bebyggelsen såväl som ägoförhållandena för jorden, årets strävsamma
arbete såväl som årsfester och familjehögtider måste alltid ses mot
bakgrunden av den samverkande sociala enhet, som bondesamfundet i en by
alltid utgjorde i äldre tid. När därför byarna sprängas med enskiftet under
första hälften av 1800-talet, försvinna också förutsättningarna för de gamla
livsformernas fortbestånd, och en ny tid med folkupplysning,
tidnings-väsende och modernare redskapsutrustning bryter in över landet.
Så firade en god del av Stockholms befolkning midsommaren — så mänga som sä kunde
sökte sig gärna ut till den vildvuxna folkpark, som vi känna under namnet Djurgården.
Där blomstrade det glada livet på värdshus och trakteringsställen, på ängar och i
skogsbackar — här var det Bacchus och Venus dyrkades så ystert och ohöljt som väl sällan
förr eller senare i vårt land. Det är Bellmanstidens store skildrare i bild, Elias Martin
■ eller någon av hans elever, som fäst på kopparplåten denna scen frän svenskt
midsom-marfirande under Gustav lll.s tid. — Kolorerad konturetsning. Kungliga biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
