Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Två dukade kaffebord från 1700-talet. Till vänster ser man kaffekanna och sockerskål,
bägge av silver; teskeden är lagd över koppen. En sockertång kompletterar servisen. Till
höger finner man ännu ett elegant prov på tidens silversmide; här är bordet dukat med
upp- och nervänd kopp. Innehållet i den andra koppen synas ivrigt — scenen är hos en
spågumma; kaffet kom tidigt i magiens tjänst, och att spå i kaffe var på
1700-talet lika vanligt som att låsa öden i handens linjer eller låta korten sia om
framtiden. — Detaljer ur oljemålningar (omkring 1775, resp. 1783) av Pehr Hilleström.
frun». För landsbygden göres
samtidigt en visserligen mycket lös
beräkning, att fem hushåll »med
prästgårdar inberäknade» dricka
kaffe i varje socken.
Kaffekonsumenterna representerade
följaktligen en folkopinion av den storlek,
att de styrande hade all anledning
att räkna med den. Kaffeförbudet
kom alltså snart bort.
Staten hade genom en
konsum-tionsskatt direkt nytta av att
svenska folket drack kaffe. Men å andra
sidan drogo kaffebönorna mycket
pengar ur landet, 13 tunnor gnid
årligen enligt en beräkning från
1790-talet. Efter Gustav III :s död
måste förmyndarregeringen även ta
itu med delta problem. Handelsbalansen krävde, att man hade kvar sina
pengar inom landet, men regeringen måste också få tillgångar i statskassan
genom kaffeskatten. En glimt av tidshändelserna ge åter igen Hedvig Eli-
Så har J. T. Sergel vid sitt besök i
Karlskrona 1780 sett generalamiralen Carl August
Ehrensvärd njuta sitt kaffe. — Teckning.
Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
