Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komna igång och firade
ej allenast för deras
liderliga infall, hwarwid
sjelfwa den fräcka
Mes-salina kunnat rodna, utan
ock för grofwa
begabbe-rier af sjelfwa
helgedomen: Adam och Eva,
Moses och Aron, Noak och
Amos, paradis och Sinai
herg — och måste de
arma barnen (som
be-dröfligast är och jag
sjelf hört) under
föräldrars och vänners skratt
och apespel uplyfta sin
späda röst til sådana
styggelser». Den uppbragte moralisten visste kanske inte, på vem han
siktade, kanske ville han åt flera, men han pekar tydligt ut tre av de
nio visor, som sedermera införlivades med »Fredmans sånger» (n:r 35—
43). Att en ung tjänsteman i verken var den skyldige, visste inte så många,
när de hörde dem sjungas eller fingo dem i hand genom avskrifter och
skillingtryck. Fastän mycket få läsare numera äro tillräckligt hibelsprängda
för att begripa bibelparodiernas lustigheter och ännu färre ha läst
apokryf erna, som ha gett uppslag till visorna om Joachim i Babylon, Tobias
och Judit, så ha bibelparodierna oberoende härav bibehållit sin komiska
kraft. Det kan däremot inte sägas om de många, sannolikt i en följd
tillkomna visor, som skildra Bacchus i olika skepnader och situationer. Ett
par av dem ha funnit en plats i »Fredmans sånger» (n:r 22—23 om Bacchi
bröllop och Bacchi begravning); i den tråkiga cykeln om Bacchi konkurs
(n:r 47—54) tog Bellman långt senare upp samma tråd. Här togos också
några av de mera lyriska ordenskapiteldikterna med (n:r 1—6) eller just de
som ännu äro fullt njutbara, däribland den storartade dikten om Glocks
hädanfärd. Det är här, vi först lära känna en av Bellmans mest älskade
mytologiska figurer, Charon, färjkarlen på dödens flod. Han, som hade
varit ett ledsamt inventarium i hundratals griftkväden, avtecknar sig här
med hemsk tydlighet i den lössläppta stormnatten:
©ubben ftoatf itøger nu bör, ocb btøitør ftø
Bland den mängd visor, som Olof Kexél uppger tryckas
och säljas »på marknader och mängelstolar för 2 styfver»
nämnes också »Gubben Noack». På prästerligt håll sågos
de med ovilja, och ett skillingtryck, innehållande »Gubben
Noack» jämte några andra visor, blev t. o. m. »kallad att
stå till rätta för Lunds domkapitel» och dömdes att
»in-lefreras» och brännas. Denna bild av »Gubben Noack»
från ett gammalt skillingtryck är lika tung och otymplig
som dikten är lätt och plastisk, men den vittnar i sin mån
om den popularitet, varmed dikten tidigt omfattades — dd
som nu hörde den till svenskens elementäraste, sängskatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
