- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 7. Den gustavianska kulturen /
219

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rU4&>. ’’^’»<3 o» Z/iWtV

33

’ fratä&é#-

’$,//<. a.

Cs.~ff-’«.

*y*.^*^

/)£+-* r>Ä*^*v

y* / -y

!/ s-tti \>»*r 3" ttj-J

/

/

y

33,

En egendomlig mängfrestcire ■— i åtskilliga avseenden dilettantisk — var

C. A. Ehrensvärd. Allmänt bekanta äro hans reflexioner över jolklgn- ’■––––––

nena. På denna teckning med åtföljande text har Ehrensvärd nedskrivit sina fgsiognomiska
rön om förhållandet mellan näsans form och snillet ■— det är det antika skönhetsidealet
som går igen. »De enda svänskar, som haft smak, hafva alla haft krokiga näsor, som till
exempeli Gyllenborg, Oxenstiärna, Sergel, Masreiller, Källgrens, men »Creutzen var finne
och opnäst». — Privat ägo, Tosterup.

honom från hans älskvärdaste sida, kan han ställa fram en så fasaväckande
solid kärlekspoesi som följande:

»Denna luftiga gudinna,
unge dåre, sök du den!

Jag tar denna goda kvinna,
denna matmor, denna vän.»

Någon gång talar han utmärkt vackert om en behagens gudinna, en
»blyg, försvinnande karitt». När han skrev denna strof om matmodern,
har hon i varje fall försvunnit.

Med Franzén blir den allvarliga poesien familjär och återger mången
vacker och rörande vardagstavla. Icke minst om barn; Franzén inför barnet
i vår lyrik fastän sett med en känslosam äldre människas blick. Han kan
också komma alltför nära det platta och det sentimentalt fadda. I dylikt
hör han till den nya borgerlighetens tid efter 1700-talets mer aristokratiska.
Dess ingalunda sämsta uttryck var sällskapsvisan och dryckesvisan. I
allmänhet fanns det dock i dem, som man sagt, mera toddy än champagne.
Men här blir framför allt Franzén det snillrika undantaget. Hjärtligheten
i »Goda gosse, glaset töm — gärna ser din flicka — någon gång dig glad
och öm — ibland vänner dricka» höjer visan till poesi, likaså i raderna
»Drick men sällan och med mått — minns vad Syrak skrivit — vin och
vänskap smaka gott — när de gamla blivit». Men framför allt Franzéns
kanske egnaste genius, den eteriska ingivelsen själv, har format hans
odödliga champagnevisa:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/7/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free