Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tade med historisk stämning, manade Desprez här fram scener från
fängelsevalven i Stockholms slott, från Kristian Tyranns hov, från Gustav Vasas
krigsläger, men framför allt från stormningen av Stockholms stad och slott,
återgivna med en dittills okänd realism i den sceniska aktionen och i en
djärv och väldisciplinerad massregi, som skulle’ gjort heder åt vilken
modern mästerregissör som helst. Hundratals mannar från Stockholms
gardesregementen voro inkommenderade till tjänstgöring på scenen som
statister, icke utan knot från deras sida, som hade att som danskar få stryk
av den svenska frikåren under Gustav Vasa. Operan kulminerade i den
scen, där den Dannebrog, som förut vajat från Tre kronor, under
öronbedövande jubel från åskådarna utbyttes mot den blågula svenska flaggan.
En hänförelse sådan som den med vilken Gustav Vasa möttes har väl aldrig
Adelcrantz’ vackra operasalong någonsin fyllts av. Och det är av vikt att
framhålla, att denna hänförelse, ett barn av stunden, avsatte varaktiga
intryck hos dem som upplevde den och bidrog till att skapa en ny syn på
den svenska historien och dess minnen och att förvandla dem till en levande
faktor i nuet. Därom har icke minst vältaligt den man vittnat, som senare
skulle bli den svenska historieskrivningens främste och själv som ung man
upplevt en av dessa tidiga Gustav Vasa-föreställningar i Desprez’
originaldekorationer, Erik Gustaf Geijer.
TALSCENEN. DEN BORGERLIGA DRAMEN.
Med Gustav Vasa hade kungen sett sina djärvaste idéer förverkligade.
Hans opera hade erövrats av en dramatisk dikt, som å ena sidan i rikaste
mått tillgodogjorde sig alla barockoperans uttrycksmedel, ett överdåd av
klang och färg, för vilka icke endast institutionens främsta sångkrafter,
kör-personal och balettkår, utan också det sinnrikaste maskineri för de ständiga
scenförändringarna och allegoriska gudauppenbarelserna togos i anspråk, å
den andra sidan tjänade en klart fattad patriotisk tanke och i ordets
verkliga bemärkelse var ett drama och icke endast en opera.
Det måste eljest medgivas, att det egentliga dramat under Gustav III:s
första regeringstid icke blev så väl tillgodosett, som kungen själv skulle
önskat och som det varit under Adolf Fredriks tid. Då sörjde fransmännen
för att Stockholmspubliken aldrig släppte kontakten med den stora
franskklassiska repertoaren och att den samtidigt hölls å jour med alla märkliga
dagsnyheter på Parisscenerna, vilka ofta samma år framfördes här. An-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
