Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landen av alla slag härskade inom teaterns mikrokosmos liksom inom
borgerlighetens.
Och dock är det sanning, som teatern speglar. Sanning icke i det
historiska aktstyckets bemärkelse, men det mänskliga dokumentets. Teatern har
något väsentligt att lära oss om de erövringar, den gustavianska anden
avtvingade de hårda realiteternas värld i trots av deras motstånd. Det
skimmer över Gustavs dagar, varom skalden talar, var dock i vissa ögonblick
verklighet. Är dock alltjämt verklighet. I Bellmans dikt, i Kellgrens »Gustav
Vasa», i Kraus’ musik, i Adelcrantz’ och Palmstedts arkitektoniska
skapelser. Den förtätade stämning, som slår emot besökaren i
Drottningholms-lealerns och Gripsholmsteaterns interiörer, är icke en illusion, den är en av
en stor konstnär skapad verklighet och som sådan en betydelsefull faktor
även för historikern att räkna med. Och vad som gäller om dessa
teaterinteriörer, gäller också om hela den fantasivärld, som den gustavianska tiden
frambragte, även om den nu icke längre är gripbar och påtaglig också för
sinnena så som den en gång var, då stora konstnärer levandegjorde den
från scenen.
Marknad i allén vid Drottningholm efter riddarspelet i augusti 1785. — Akvarell av Elias
Martin. Deponerad i Teatermuseet, Drottningholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
