- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 7. Den gustavianska kulturen /
284

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning tycktes ha hört, att hon alltid förblev kvinnlig ut i fingerspetsarna och
aldrig spelade ut sig som den framstående författarinnan. Redaktör
Lenn-gren själv synes ha varit en ovanligt hygglig man, som emellertid aldrig
gjorde sin hustru rangen stridig i det gästfria hemmet.

Legend och skvaller ha vävt ett starkare romantiskt skimmer omkring
Sophie Hagman, än kanske hennes personliga betydelse varit värd. Härvid
torde hennes förhållande till hertig Fredrik Adolf ha spelat största rollen.
Å andra sidan har hon ett synnerligen vackert betyg från Bellman, som
under ett (tämligen obetydligt) brev av 1790 från Sophie fogat
anteckningen: »Detta brev sätter jag så mycket värde på efter det är skrivet av
en gudinna i skönhet, vän av Nordens Adonis och hela hennes varelse en
fest för mina ögon». Ursprungligen en liten blygsam »teaterråtta», tyckes
mamsell Hagman ha besuttit en sällsam tjuskraft och ännu inpå 1800-talet
skriver P. G. Ahnfelt: »Bland nya bekantskaper, som jag förvärvade mig,
då jag efter julen åter kommit upp till Stockholm, kan jag inte förbigå
mamsell Hagman, hos vilken Gyllenkrook skaffade mig introduktion: hon
var ännu vacker och ganska älskvärd, och på de små baler och supéer hon
gav roade man sig obeskrivligt». Sophie Hagman bodde under sitt
förhållande med hertigen dels på Stockholms slott, dels på Tullgarn, men vi känna
även till hennes privata Stockholmsvåningar, bl. a. i Drottninggatan 33,
Regeringsgatan 38 och Fredsgatan 30. Alla dokumentariska vittnesbörd tyda
på att hon höll en salong, där inte blott den vanliga Stockholmssocieteten
utan även musiker och konstnärer, bland de senare framför allt Sergel, Per
Krafft d. ä., Elias och J. F. Martin, umgingos. Det bästa beviset för Sophie
Hagmans starka personlighet är emellertid, att i bilden av henne ofta
inneslutits två så pass berömda aktriser som Charlotta Slottsberg och
Euphro-sine Löf. Särskilt har i folktraditionen den berömda gustavianska våningen
i hörnet av Myntgatan och Salviigränd (gamla hotell Östergötland) envist
fasthållits som mamsell Hagmans våning. I själva verket är det nu med
största säkerhet bevisat, att denna lilla förtjusande våning inretts för
mamsell Löf på bekostnad av hertig Karl.

Ett särskilt kapitel inom sällskapslivet intaga »malmgårdarna» i
Stockholm.

Malmgården är den första ståndsmässiga bebyggelsen av förstäderna,
och den motsvarar i utlandet »sommarpalatset», som egendomligt nog ofta
blott ligger 20 minuters väg från herremannens stadsboning. Dess betydelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/7/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free