Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom huvudstadens nöjesvärld ligger framför allt däri, att den bildar något
slags mellanting mellan herrgård och stad, och att bjudningen till
malmgården uppfattats som något slags utflykt. Till de intressantaste
malmgårdarna under den gustavianska tiden hörde den s. k. Paschens malmgård,
uppkallad efter den bekante målaren Johan Pasch, i våra dagar emellertid
mer känd som Bellevue vid Roslagstull (se bild å sid. 193). Sin storhetstid
upplevde Bellevue som residens för överståthållaren Carl Sparre. Denne
synes på alla sätt ha strävat efter att försköna det redan förut konstnärligt
inredda bostället, och i bouppteckningarna nämnas de tidstypiska
sidentapeterna, vitlackerade möbler, klädda med damast eller sits, byråer och
sekretärer av de mest framstående konstsnickarna, speglarna i sina
förgyllda ramar, kristallkronor och lampetter och mycket annat. Parken
försökte med sina statyer, vaser, urnor och teatraliska anordningar efterlikna
den kungliga lustslottens. Friherre Carl Sparres ställning inom hovkretsarna
var ju given, men vi ha också ovan sett, hur han med förkärlek sökte sig
till de konstnärliga kretsarna, och man kan därför lätt förstå att salongerna
ute på Bellevue fingo en både förnäm och spirituell prägel. — Ett annat
Bellevue, i dagligt tal kallat Torpet, låg på Kaptensudden strax vid
nuvarande Djurgårdsbron och tillhörde den redan omnämnde bibliotekarien
Gjörwell. Hos honom samlades inte bara Stockholms litterära värld, utan
han tjänstgjorde uppenbart med en viss självklarhet som introduktör för alla
utländska lärda män, i främsta rummet inom den humanistiska vetenskapen.
Härtill må tilläggas, att Stockholms utländska präster gärna och ofta
uppsökte Gjörwell såsom något slags orakel i vetenskapliga och kulturella
frågor. Det Gjörwellska hemmet torde inte ha utmärkt sig genom någon
särskild lyx, men den andliga tonen stod desto högre. Till historien hör
också att Gjörwell ägde två döttrar, som lockade huset fullt av eleganta
friare. (Gjörwell blev även, som bekant, Karl Jonas Love Almqvists morfar.)
Ett mellanting mellan malmgård och herrgård var Henrik von Schnells
Årsta, där det Stockholmska salongslivet med alla dess kända namn
omväxlar med levnadslustiga, rent lantliga fester, som det ovan berörda
slåt-terölet.
Herrgårdslivet under den gustavianska tiden ter sig som en ren
gengångare från rokokon, vilket givetvis i hög grad beror på lantjunkarnas
medfödda och naturliga konservatism. Det skiner emellertid klart igenom,
att kärleken till idyllen är konstlad. Tersmeden har i sina memoarer från
sin Karlskronatid en liten typisk skildring från Lyckeby, som här må åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
