Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Hårlemans slutliga ritning till Åkerö trädgårdsfasad. Det enkla men eleganta
lanthuset har kvar den karolinska tidens säteritak; den raka, klassiska gavelfrontonen, som
omramar en rokokodekoration kring det runda fönstret, höjer sig över ett något
framspringande mittparti, som prydes av rusticering. Under 1700-talets senare del fingo
herrgårdsbyggnaderna en mera klassicerande prägel, med lågt sadeltak samt ofta med
kolonnad vid huvudentrén. — Gårdsarkivet, Åkerö.
ARKITEKTUR OCH INREDNINGSKONST.
AV II. H. VON SCHWERIN.
Den karolinska barockens och storhetstidens tunga prakt, sådan den
tog sig uttryck i Tessin d. ä:s herrgårdar och stadspalats, förbyttes under
konung Adolf Fredriks regering mot en lättare, hemtrevligare och
komfor-tablare byggnadskonst, som hade sina rötter i Frankrike. Utvecklingen i
detta land hade varit likartad. Man hade efter Ludvig XIV:s död börjat
tröttna på den kalla ståten i Versailles’ festsalar och önskade nu efter allt
hovets stela enahanda börja ett nytt liv i en naturligare omgivning. Så
uppstod i Frankrike vid 1700-talets början lantslott och stadspalats av den
enkla, men sällsynt charmfulla typ, som kännetecknar rokokotiden.
Det var — såsom vi sett i föregående band — Carl Hårleman,
frihetstidens främste svenske arkitekt, som efter långvariga studieresor i
Frankrike introducerade den nya stilen i vårt land, där den snart naturaliserades
och fick så fasta rötter, att den än i dag trots flydda århundradens
omvälvningar sätter sin prägel på i första hand landsbygden men delvis även på
städerna.
Sv. folket genom tiderna VII. — 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
