- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 7. Den gustavianska kulturen /
293

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bjöd sig att kostnadsfritt tillhandahålla den enskilde ritningar till byggnader
i staden eller på landet.

Det är ej att undra över att en dylik förordning fordrade ett stort
ämbetsverk, men då ordentlig stat och instruktion saknades blev följden den
att Adelcrantz ur egen kassa fick avlöna den nödvändiga personalen. Vid
sidan av sitt ämbetsverk hade Adelcrantz ett annat stort intresse i
Konstakademien, såsom vi skola se. Som skapande konstnär ha vi lärt känna
honom i föregående del av detta arbete. Han upplevde huru rokokon fick
ge vika för en begynnande klassicism, och han sökte även anpassa sig efter
den nya tidens krav men han hade blivit gammal och hans egentliga
verksamhet var då slut. Dock kvarstod han som ledare av såväl sitt ämbetsverk
som av Konstakademien till ett år före sin död (1796).

Bland Adelcrantz samtida framstå J. E. Rehn, C. W. Wijnblad och B.
W. Carlberg.

Jean E. Rehn var en högt begåvad konstnär och den ojämförligt
mångsidigaste talangen under Gustav III :s tid. Skicklig gravör förevigade han
i kopparstick Hårlemans förnämsta verk, som mönstertecknare gav han
form och färg åt åtskilliga av Rörstrands produkter, och som
innerdekora-tör har han efterlämnat prov på det bästa, som den Gustavianska tiden
skapat. Som arkitekt i traditionell, förfinad stil, är han skapare till några
av vårt lands mest karakteristiska herrgårdar.

Carl Wijnbladh fick liksom Rehn sin första utbildning vid
fortifikationen, där han blev kapten. Hans namn är visserligen ej känt såsom den
skapande konstnärens, men han intar dock en särställning i svensk
konsthistoria i egenskap av landets förste arkitekturteoretiske författare, som sett
sina skrifter spridda i tryck. År 1755 utgav han kopparsticksverket
»Ritningar på fyratio wåningshus af sten och trettio af träd», följt av ett
supplement följande år. Dessa arbeten avsågo att ge den stora allmänheten råd
vid eventuella nybyggnader; och urvalet av olika modeller samt det
varierande materialet var avsett att göra det möjligt för envar att finna något
för sin kassa lämpligt. Undersökningar i olika landsändar ha givit vid
handen att hans böcker haft en viss betydelse ehuru man ej direkt lyckats
utpeka någon byggnad som fullständig motsvarighet.

Bengt W. Carlberg var i motsats till de föregående arkitekterna ej av
betydelse för landet i dess helhet utan nästan helt knuten till rikets andra
stad Göteborg, där han och hans son Carl Wilhelm Carlberg under mer än
ett halvt sekel dirigerade byggnadsverksamheten, vilken i motsats till för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/7/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free