Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dal. Det förstnämnda försågs av Gjörwell (omkring 1795) med de båda
långa flyglarna för den nyinrättade krigsskolans behov, till stor del byggda
av det tegel, som lagrats för Gustav III :s av Desprez planerade stora
slottsbyggnad vid Haga. Denna senare, en väldig nyklassisk byggnad, helt
omgiven av kolonner, stannade nämligen med grundmurarna, och det stolta
företaget krympte till sist ihop till Tempelmans lilla, men stilrena byggnad
i Hagaparken, den s. k. Gustav III :s paviljong (1787).
Vid Ulriksdal utfördes av Adelcrantz de ännu bevarade
stallbyggnaderna liksom teatern, och vid Rosersberg verkställde G. af Sillén åren efter
1797 den genomgripande inre och yttre ombyggnad av det gamla Tessinska
slottet, vilka alltjämt gälla för det bästa bevarade exemplet på
övergångs-stilen mellan gustavianskt och nyantik.
Ytterligare några kungliga slott förtjäna ihågkommas nämligen
Ekol-sund, Gripsholm, Svartsjö och Strömsholm.
Så t. ex. utfördes vid Gripsholm omfattande tillbyggnader såsom
Kavaljersflygeln vid yttre borggården; i ett av tornen inreddes teatern av
Palm-stedt (se bild å sid. 259) och en mängd rum blevo förändrade och
dekorerade i gustaviansk stil.
Ekolsund hade under Hårlemans tid fått den yttre utformning det i
huvudsak än i dag bibehåller: två parallellt lagda vinkelbyggnader. Vid
1760-talets slut igångsattes här emellertid omfattande arbeten under
Adelcrantz’ ledning, huvudsakligen resulterande i förändringar i det inre. Ett
av överintendenten uppgjort förslag till ett sammanfogande av de båda
fristående byggnadskropparna stannade tyvärr på papperet. I annat fall
hade Ekolsund blivit ett av de ståtligaste slotten i vårt land, tydligt
inspirerat av sådana franska förebilder som Garde des Meubles i Paris.
Vid Strömsholm utfördes under 1770-talet inredningen av kungaparets
rum i slottets nedre våning, vid vilket företag Adelcrantz likaledes var
ledare, och vid Svartsjö gav samme mästare huvudbyggnaden dess
nuvarande gestalt med lägre sidopartier och ett av en verkningsfull lanternin
krönt mittparti.
Den kungliga byggnadsverksamheten landet runt inverkade givetvis
inspirerande på herremännen, som i sina byggnadsföretag strävade efter att
följa med tidsströmningarna. Många nyanläggningar hade sett dagen under
karolinsk tid och några tillkommo under rokokon; höjdpunkten nåddes
under 1700-talets andra hälft. Man kan knappast göra sig en föreställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
