Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid kasernbyggnader gavs också möjligheter till att skapa arkitektoniskt
monumentala ting. Hårleman hade uppfört de förebildliga kasernerna i
Landskrona och en likartad anläggning blev artillerikasernen i Göteborg. I
Karlskrona planerade Adelcrantz en ståtlig »arsenal för Örlogs-Flottan»,
som tyvärr ej kom till utförande, men mittpartiets dominerande lanternin
har i våra dagar kopierats vid kasernbyggnader i Stockholm och
Hälsingborg. Bland Karlskronabyggnader må även nämnas den s. k. mönstersalen,
en förnäm nyantik skapelse med en dominerande kolonnportik.
I Hårlemans anda uppfördes Holmens bruk i Norrköping med ett ståtligt
barockartat centraltorn, och likartad är den s. k. Tingshusbyggnaden vid Falu
koppargruva. Till slut må erinras om tre vackra byggnader i landsorten
uppförda i nyantik anda. Botaniska institutionen i Uppsala, påbörjad 1791,
ett verk av Desprez, och Tempelmans Gymnasium i Härnösand samt
residenset i samma stad.
KYRKORNA.
På intet annat område var byggnadsverksamheten så livlig under
1700-talets andra hälft som på det kyrkliga. Det kan framhållas att de
bygg-nadsärenden, som beröra kyrkorna, voro mångdubbelt flera än alla andra
sammanlagt.
Av Carl Hårlemans många ny- och ombyggnadsritningar till kyrkor
stannade de flesta på papperet, men han lyckades dock standardisera den
typ, som under Adelcrantz’ tid kom att sätta sin prägel på hela den svenska
landsorten. Detta gäller huvudsakligen tornet. Gotikens spetsiga spira
ersattes av en lanterninkrönt kupol eller pyramidtak men stundom kunde en
kraftigare utformad lanternin bli direkt placerad på det fyrkantiga tornet.
Hårlemans förut (i bd 6, bild sid. 359) omtalade tornhuvar på Uppsala
domkyrka och J. E. Carlbergs Storkyrkotorn äro exempel härpå.
Det vore emellertid felaktigt att anse detta 1700-talets kyrkotorn såsom
något originellt och nytt, ty kupolen med lanternin — vars ursprungsland
är Italien — var redan under 1600-talet allmänt utbredd i Sverige.
Kupolen med lanternin är den ojämförligt vanligaste typen. Den
representeras av Trefaldighetskyrkan i Gävle, Caroli i Borås m. fl. (jfr bd 6,
bild sid. 73).
En speciell utformning har Tyska kyrkan i Göteborg fått av Adelcrantz
genom en lanterninartad överbyggnad, som i sin tur krönes av kupol och
lanternin. Typen har otvivelaktigt hämtats från Parochialkyrkan i Berlin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
