- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 7. Den gustavianska kulturen /
310

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kontrasten mellan den representativa hovkonsten av övervägande fransyskt
tycke och den tendens, som utmynnar i en nationell kraftutveckling inom
landskaps-, genre- och porträttkonst. De utländska lärdomarna äro av
betydelse även inom dessa sistnämnda fack, men man kan dock urskilja en
speciellt svensk accent. För övrigt är ju själva nyfikenheten inför det
främmande ett avgjort svenskt drag. Den eminente kännaren av gustaviansk
kultur Sigurd Wallin anför i en uppsats »Svenskt och utländskt i Gustav
III:s patriotiska Sverige» ett lustigt exempel på vår lilla svaghet. En
kinesisk porslinsvas, förmedlad av vårt ostindiska kompani, försågs med en
hyllningsvers, där det bl. a. stod att läsa: »Vid Gustafs lof kring Chinas
Strand ett hänryckt Folk med tjusning dansar». Både den verkliga östern
och lekstugekineseriet vid Drottningholms slott tilltalade svenskens fantasi.
Rokokons kinasvärmeri har behandlats i bd 6. Där antydes även Kinas
betydelse för den nya engelska trädgårdsstilen, vilken också skulle spela
en roll i Sverige. Engelska impulser på den bildande konstens område, den
begynnande romantikens måleriska upptäckter nå Sverige i första hand
genom Elias Martin och Carl Fredrik von Breda.

Som en röd tråd i den stora väven löper också motsättningen
nordiskt-klassiskt. Ett nordiskt mindervärdeskomplex tolkas, stundom lekfullt,
stundom bittert lakoniskt, av filosofen och tecknaren Carl August
Ehren-svärd. Klimatet får bära hundhuvudet för att stora artister måste vantrivas
häruppe: »I de nordiska klimaten kan man icke begära en sann konst och
en sann smak». Han skrev »De fria konsters filosofi» och andra arbeten,
»Resa till Italien 1780, 1781, 1782» etc. med en antikentusiasts envisa
orientering åt söder. Bildhuggaren Johan Tobias Sergels år i Rom och hans
klassicism efter återkomsten till hemlandet, Adolf Ulrik Wertmiillers
brottning med antika kompositionsproblem, Louis Masreliez’ rumsdekorationer
illustrera på olika sätt kompassnålens inriktning söder-norr. I Rom
blommade Sergel, i Stockholm blev hans konst frostbiten — så ungefär ter sig ut-

PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. I skepnad av ett guldregn nalkades Zeus den sköna.
Den grekiska sagan var uppfinningsrik i fråga om Zeus’ eskapader bland jordiska
kvinnor. Motivet har lockat många konstnärer. Rembrandt tog hand om det och skapade
en sällsam målning med ljusdunklet och de djupa, varma färgerna som främsta
uttrycksmedel. I A. V. Wertmullers tavla möta vi andra värden: klarheten, den plastiska formen.
Här illustreras den tyske antikentusiasten Winckelmanns sats: kolorit, ljus och skuggor
skänka ej en målning ett sd stort värde, som den förnäma konturen — »dfe edle Contur»
— kan göra. — Danae och guldregnet. Oljemålning av A. U. Wertmiiller 1787.
Nationalmuseum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/7/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free