Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vecklingen i Ehrensvärds pessimistiska belysning. Antiken var
patentmedicinen, som skulle stimulera konstlivet häruppe. Carl Larsson har på ett
glänsande sätt åskådliggjort detta i den bekanta Nationalmuseifresken. Gustav III
lyfter sin hand för att ta på den antika sånggudinnans marmorgestalt, som
vore hon en undergörande madonna, vilken enhart genom beröringen
meddelade kraft. En ny sorts magnetism gör sig gällande i konstlivet, den stöter
bort rokokon och anammar allt vad greker, romare och även egyptier format.
I kungens gestalt reflekteras som genom ett prisma tidens olika
böjelser. Vid ett tillfälle står han där som den nordiske Apollon, fursten som
vid Logårdskajen tar emot fregatten Gripens dyrbara last av de romerska
konstverk han på sin berömda resa vintern 1783—84 inköpt i Italien — i
ett annat sammanhang dyker han upp som den fosterländske svärmaren
och göten, historieromantikern, som vill uppväcka ett nationellt sinnelag.
En djupare grundad kännedom om svenskt väsen ägde dock icke den
karusell- och teaterinspirerade patrioten. Även det »svenskaste»
kalkerades ofta på utländsk förebild, svenska hjältar utrustades med franska
manér och det lilla av t. ex. svensk allmogeprägel och inhemskt dräktskick,
som spårats i den av Gustav III anbefallda »nationella dräkten»,
försvinner snart, enligt senaste forskningar (se vidare uppsats här ovan av
Sigfrid Svensson), i en vidlyftig garderob med ceremoniväsendets och teaterns
alla påfund upphängda, där Henrik IV:s av Frankrike mode framträder
lika mycket som Vasasönernas burgundiskt-spanska nobless eller
dräktelegansen hos »The hlue bov» av den engelske porträttmålaren Gainsborough.
Fantasin och »den förgyllda lögnen» får ett dominerande utrymme
under tredje Gustavs epok. När ett festklätt gustavianskt hov drar in på
Gripsholm, förvandlas Vasaborgen till en enda stor och fantastisk
bakgrund för en historisk revy, om kungen så befaller. När man blickar in
i rustkammaren i ett av Gripsholms väldiga rundtorn med dess arsenal
av leksaksvapen och standar, som använts vid Gustav III :s karuseller, kan
man lätt förbinda dem med Louis Jean Desprez’ historiska teaterfonder
och illusionistiska arkitekturstycken. En fransk expert på historiska
galaspektakel får iordningställa scenen för spelen om Gustav Vasa och andra
svenska heroer. Fantasidraget hos en Pilo, en Martin, en Hörberg har
redan antytts. Det stegras till teatraliskt vanvett hos Desprez. Ingen kunde
som han arrangera en eldfest för de skådelystna. I sina målningar av
sjöslag — t. ex. slaget vid Högland — har han illuminerat ett inferno av
krutrök och exploderande fartyg. I sådana scener kunde han åtminstone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
