Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
unga pojkarna upp linjerna, proportionerna, de rätta måtten på
kroppsformerna och foga därtill rokokons mjuka kurvatur i samspelet mellan
formerna. Givetvis räckte icke den personliga handledningen till för alla.
Taraval, Johan Pasch och andra i den första läraruppsättningen hade
säkert en ganska otvungen metod — hela slottet var ju fullt av mönster,
det sjöd av arbetsuppgifter i varje vrå och utbildningen gick hand i hand
med dagsverket. »Aftonkursen» eller »studiecirkeln» i konst kunde kanske
riktigast karakterisera vad som ägde rum, då några lärpojkar flockade sig
samman kring sina förmän. Det var kulturell ekonomi att se till att
lärjungarna förkovrade sig i sina stycken för att de sedan skulle kunna
komma till användning i det väldiga företaget att smycka slottet.
Förebilder i gravyrer och avbildningar efter konstens mästerverk i kopparstick
kompletterade studiematerialet jämte de raskt växande konstskatterna i
slottet.
Ännu under Gustav III :s regering leddes konstakademien från
arkitekthåll: Carl Fredrik Adelcrantz, den siste slottsbyggmästaren var under flera
årtionden akademiens preses, såsom skildrats i föregående uppsats, och
där har också påpekats den stora betydelse han ägde för konstutbildningen
i allmänhet genom sin uppmuntran av de unga talangerna.
Så länge akademien var intimt förknippad med arbetsuppgifterna inom
de kungliga byggnadsföretagen hade den sin kanske största betydelse som
drill- och övningsplats. Men den kunde knappast göra anspråk på att
vara allenarådande ifråga om konstuppfostran. Vi förflytta oss ett tag
till en helt annan miljö: »Anno 1731 den 28 maj blef lösgifven Hr
Christoffer Christmans utlärling monsr Carl Gustaf Pihlou samt salig Hr Planerts
utlärling monsr Jacob Wimmer — båda erlade 1 Rdl.» står det att läsa i
en protokollsbok, tillhörig Målareembetets i Stockholm äldre handlingar.
Bisittaren i målareämbetet, Chrisman, var den som i lur efter C. G. Pilos
far, den gamle dekoratören och kringresande konterfejaren Olof Pilo, gav
den första handledningen åt 1700-talets största svenska målargeni.
Hant-verksynglingen ifråga for sedan utomlands som gesäll, och först vid
återkomsten till Stockholm 1736 kom han i kontakt med den då årsgamla
Ritareakademiens lärare, herrarna Taraval och Johan Pasch; dessa
biträddes av Johan Henrik Scheffel och Olof Arenius, av vilka särskilt den
sistnämnde skulle skänka Pilo värdefulla impulser.
När Pilo för sista gången återkom till Sverige och blev direktör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
