Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som äntrar upp på en sjöhäst, en »hippokamp» (d. v. s. en blandning av
häst och fisk). En sådan fantasi är lika fjärran från realistisk verklighet
som de på drakar ridande amoriner bröderna Edme och J.-Ph.
Bouchar-don utfört för trädgården i Versailles. En viss realism finnes givetvis i den
mjukt formade barnkroppens och den galopperande sjöhästens rytmiska
linjespel, men kombinationen är främst ett den spelande fantasiens verk.
Den bakomliggande idén har historisk motivering. Hertig Karl
utnämndes strax efter sin ankomst till denna världen, 1748, till »Storamiral af all
Kungl. Maj:ts och Sveriges rikes sjömakt». Skölden med Tre kronor i
gruppen anger tydligt den riksviktiga betydelsen av den nyföddes
bestämmelse.
Den ovan uppdragna jämförelsen mellan Ehrenstrahls symboler och
1700-talets, som de till Sverige inkallade fransmännen använde, innebär icke
ett försök att sudda ut gränserna mellan de vedertagna begreppen
1600-talsbarock och 1700-talsrokoko. Den svenska stormaktstidens konstnärliga
uttryck i kraftsvällande och pompös bildkonst av speciellt italienskt och
tyskt kynne och alstren av den lätta, lekfulla bildfantasi, som främst
Frankrike uppammat i Norden, äro så väsentligt olikartade, att man lätt
förbiser de sammanbindande elementen. Italien har i åtskilligt varit en
källa även för Frankrike och det är till slut antikens och renässansens
bildskatter, som i olika geografiskt betingade varianter nå upp till Norden.
Det svenska 1700-talets store konstfilosof C. A. Ehrensvärd har i en
koncentrerad sats på sitt oefterhärmligt lakoniska språk velat sammanfatta
situationen: »Fransosen fordom romerska skolans imitatör i höga ämnen
och stil. Nu skicklig med behag, men liten och hinner intet halvvägs över
den omåttliga gränsen, som är emellan det sanna och det kvicka.»
Bouchardon verkade vid slottets dekorering ända till 1753. Hans
allegoriska fantasi och skulpturala begåvning togos i anspråk för en stor
mängd dekorationer, såsom i de monumentala trapphusen, där han bl. a.
i valven åskådliggjorde Ryktet, riksvapnet uppburet av genier och lejon
m. m. Lyktorna i trapphusen uppbäras av mjukt krumbuktande små
amoriner, modellerade av Bouchardon och Adrien Masreliez (far till Louis
M.). Slottskyrkans tak med dess skulpterade grupper av gyllne moln,
amoriner, riksvapen och lejon är också ett verk av Bouchardon i samarbete med
fransmannen Guillaume Thomas Raphael Taraval och svensken Johan
Pasch, vilka målat de inramade takfälten med deras luftiga änglaskaror
svävande kring korset och Kristusgestalten. Nu ha de användbara hedniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
