Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voro inte så få. Under tiden 1732—55 anställdes ej mindre än 26 stycken
skulptörer, men därtill funnos en mängd utländska målare, gjutare,
gip-sare, vävare och andra »duchtige och forfarne handtwärkare».
Man får inte för allt franskt glömma de italienare, som under samma
tid voro verksamma. Sådana män som Alessandro Ferretti och Domenico
Francia ha fört den italienska rokokons bländande teatereffekter in i vissa
av slottets plafondmålningar. Det var till och med frågan om att
engagera den störste av alla italienska dekoratörer under 1700-talet: man förde
1736 resultatlösa underhandlingar med själve venetianaren Tiepolo.
SERGEL.
Det var ur slottsbildhuggarnas och hovdekoratörernas krets tidevarvets
störste svenske bildhuggare utgick. Hans egen fader var en av de många
utländska konsthantverkare, som inkallats, guldbroderaren, sedermera
»hovbrodören» Kristoffer Sergell från Jena. Både far och mor voro tyskar
och i Tyska skolan fick Johan Tobias sin första undervisning. Men
därefter vidtog en europeisk konstutbildning: vid sjutton års ålder lärde han
sig rokokoplastik hos den vid slottet verksamme fransmannen Pierre
Hubert L’Archevéque, skaparen av våra två första kungliga torgstatyer,
Gustav Vasas på Riddarhustorget och Gustav II Adolfs på det efter denne
benämnda torget i Stockholm. För L’Archevéques arbeten var den unge
Sergel flitigt verksam: vi erinra om slottskapellets utsmyckning samt om
piedestaldekoren till Gustav II Adolfstatyen.
Det unga geniet fick senare (1767) anträda en mångårig vallfärd till Rom
— en statens stipendiat, som alla väntade mycket av. Han var en ung
»gesäll» med orolig själ, som ville sluka allt men fann att han intet kunde:
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. J. T. Sergels bronsstaty över Gustav III beställdes av
Stockholms borgerskap 1790. Den stora gipsmodellen var i huvudsak färdig 1793, men
först 1808 kunde bronsstatyn under Sergels ledning uppsättas pd sitt höga
porfyrposta-ment pd Skeppsbron. — Pd ett genialt sätt har Sergel förstdtt att sammanbinda »naturen
och antiken» och följa sitt konstnärliga rättesnöre att i de monumentala, klassiska
måtten -— främst de grekisk-romerska gudastatyernas — infoga bilden av sin älskade konung.
Ingen svensk skulptör har varken förr eller senare fått fram en sd enkel och samtidigt
majestätisk verkan i ett monument. — Den 2i januari 1808 pd Gustav III:s födelsedag
förlänades Sergel adelskapet. Den dagen avtäcktes hans geniala staty över kungen pd
Skeppsbron. Dagen firades med en större middag, som gdtt till historien. Det var dd Sergel
yttrade de ofta citerade orden: »Vdr sol dränktes i blod, men han har uppgått igen för att
stråla i en annan värld, ty ta mig tusan dj—r var icke Gustav III en stråle av det eviga
ljuset».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
