Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTERBLICK ÖVER FLOTTAN UNDER FRIHETSTIDEN.
Men även om man i stort sett var ense om och ansåg det naturligt, att
flottan ej blott borde vidmakthållas utan även förkovras, vållade dock inre
stridigheter såväl under Frihetstidens första decennier som i all synnerhet
under det utpräglade partitidevarvet, att föremålet för de avsedda omsorgerna
likväl ingalunda sattes i det skick, som vederbort. Defensionskommissioner
och defensionsdeputationer tillsattes, myndigheterna avgåvo förslag och olika
flottplaner sågo dagens ljus, men när man skulle gå från ord till handling,
visade det sig mestadels, att tillgängliga medel ej förslogo. Man ville av
politiska skäl ej gärna göra sig av med de gamla skepp man hade och de
av dem, som underhöllos, krävde stora summor samtidigt som nybyggnader
voro ofrånkomliga. Beklagligtvis hade sjövapnets utveckling att samtidigt
även vidkännas trycket från en annan verksamhet inom försvarsväsendet,
nämligen fästningsbyggandet, som alltmer kommit i ropet och visade sig
vara en svår medtävlare om guldet. Det var till stora delar utländska
subsidier, som under 1700-talet kommo till användning för täckandet av dessa
rikets försvarskostnader.
Emellertid tillfördes flottan de fem decennierna närmast före Gustav
III :s tronbestigning inalles 17 linjeskepp och något 10-tal fregatter, en
bygg-nadstakt, som på intet sätt kunde förslå för ett återupprättande av flottans
forna styrka. Vad som kom att giva sin särskilda prägel åt sjöförsvarets
utveckling under Frihetstiden, var däremot iståndsättandet av den del av
detsamma, som tidigare försummats mest, nämligen galärflottan,
omfattande de för det direkta skyddet av skärgårdarna avsedda lättare fartygen.
Jämsides med den lovvärda strävan att förstärka denna gren av sjövapnet
vidtogs dock på det organisatoriska området en åtgärd, som karakteriserats
såsom »en av de största olyckor, som under Frihetstiden drabbat vårt
sjövapen» och som till sina beklagliga följdverkningar i form av bittra och
upprivande strider såväl inom vapnet självt som inom de militära och
politiska kretsarna över huvud taget kan spåras ett drygt århundrade framåt.
Generalmajoren Augustin Ehrensvärd lyckades nämligen vid 1755—56 års riks-
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. »Flottan seglande i Månsken i Linie de Bataiile.»
Denna vackra stämningsbild är utförd i akvarellerad konturetsning av J. P. Cumelin, en
konstnär, av vars hand otaliga värdefulla bilder i akvarell och kopparstick, visande skepp
och sjöslag under Gustav lll:s tid, äro bevarade. Kungliga biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
