Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke desto mindre hade särskilt produktplakatet sina vedersakare. Dessa
gingo så långt, att de påstodo, att plakatet snarare vore en källa till vad de
kallade »rikets vanmakt»! Hur obefogat detta var, visar dock
handelsflottans ständiga ökning under seklet. Redan år 1728 hade den stigit till 480
skepp och fartyg och 1785 till icke mindre än c:a 900 enheter om
tillsammans 57,466 läster, de högsta siffrorna under seklet. På 1790-talet började
emellertid kurvan att sänka sig, så att blott 685 enheter kunde registreras
vid århundradets slut. Orsaken härtill torde väl i första hand vara de
franska revolutionskrigen med deras hänsynslösa kapare- och sjörövareväsen
och därav härledande avmattning.
Indirekt medförde produktplakatet en intressant omständighet, nämligen
ett ivrigt sökande efter trakter, lämpliga för kolonisering. Sålunda
funderades det över den västindiska ön Tobago, som märkligt nog troddes hava
tillhört Sverige någon gång, än vändes uppmärksamheten till Portorico,
Senegal, Kap Verdeöarne, ja, man funderade t. o. m. på Ceylon och många
andra platser i Orienten. I regel voro nog upphovsmännen till dessa vitt- *
svävande planer utländska äventyrare. Ett exempel! I Göteborg
utrustades och sändes år 1731 ut ett skepp, Fortuna, till den sydamerikanska
nordkusten. Här kom man vid floden Barima i förbindelse med en
hövding, som förklarade sig vilja träda i handelsförbindelser med Sverige
och välkomnade dess skepp. Men några flera sådana skulle aldrig
komma.
Företaget hade egentligen börjat med en bluff och slutade som fars. En
baron Thiesenhausen hade nämligen erbjudit Fredrik I en plan att göra
hans rike »för alla tider till det mest blomstrande i världen. Historien lär»,
menade denne välgörare, »att flera furstar, som förkastade Columbus’ råd,
gåvo Spanien tillfälle att profitera därav. Här är nu fråga om en lika viktig
men mycket säkrare affär, emedan Columbus reste på en lös förhoppning
men min vän talar av erfarenhet och sakkunskap». För att ernå denna
blomstring förbehöll sig emellertid baronen bl. a. en årlig royalty av bara
FOLDER VID DENNA SIDA. Sedan Gustav Vasas dagar hade en farled genom värt land
från Östersjön till Västerhavet varit livligt dstundad (jfr sid. 218 ff. i bd 6); Polhems arbeten
voro blott ett led i förverkligandet av detta gamla projekt och fullföljdes f. ö. ej. På
1760-talet arbetade man enligt en ng plan — av Daniel Thunberg — men först sedan *Trollhätte
canal och slusswerksbolag» övertagit arbetena, kunde dr 1800 hela farleden från Göteborg
till Vänern öppnas för trafik, och »Trollhåtte kanal» i sitt första skick var färdig. ■—
Foldern — ett kopparstick omkring dr 1800 av J. A. Cordier efter en teckning av L. Relanger
■—• visar en som arbetsbild mycket intressant »utsigt af Trollhätte sluss-arbete*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
