Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och brukspatroner ofta i besittning av en vidsträckt franskt betonad
bildning. Biblioteken på herrgårdar som Rilax, Åminne, Fagervik buro vittne
om den vidlyftiga beläsenhet, så i skönlitterära och filosofiska som i
politiska och ekonomiska ting, som fanns i landet. Och såsom på de
förnämligare herrgårdarna var det på garnisonsorter som Helsingfors och
Sveaborg, där litterära och ej minst politiska diskussioner ivrigt fördes och där
tidens ordenssträvanden frodades.
DEN FINLÄNDSKA ADELNS POLITISKA HÅLLNING.
Uppenbart vinner adeln i Finland under 1700-talet i inflytande. Enskilda
i Finland uppvuxna eller bosatta adelsmän hade under envåldstiden nått
betydande ställningar. I reduktionsverket finna vi utom Flemingarna till
Villnäs även en Fabian Wrede, slutligen greve och president i
Kammarkollegium. Följden av hans framgångar var den vanliga, att hans ättegren
överflyttade till Sverige. I början av Frihetstiden ledes rikets politik av en
annan finländsk man, greve Arvid Bernhard Horn, född på Vuorentaka i
Egentliga Finland, men också han är stadigt förankrad i Sverige. De i
Finland bosatta adelsmännen utöva under Frihetstiden ett jämförelsevis
ringa inflytande. Trots sina gods äro de i allmänhet tvungna att i militär
eller civil ämbetsväg söka sig utkomst. De tillhöra den riddarhusdemokrati,
som rekryterar Hattpartiet; också Hattarnas försvarsvänlighet har dragit
dem över bland Horns motståndare. Men deras möjligheter att vistas i det
dyra Stockholm under riksdagarna äro begränsade. Därför begynte
Hattledningen tidigt utdela understöd åt sina finländska anhängare bland adeln.
De första regelbundna partiunderstöden under Frihetstiden utges till fattiga
finländska adelsmän för att underlätta deras uppehälle i huvudstaden. Den
Hattvänlighet, som så uppstår, fortlever genom Frihetstiden, om det också
ej kan förnekas, att Mössidéerna ha enskilda företrädare inom det
finländska frälset. Ståndsmedvetandet har synbarligen utövat ett starkt inflytande
vid den finländska adelns uppslutning kring Hattpartiet; ståndsmedvetandet
påverkar även senare den finländska adeln. Då de ofrälse ståndens
anstormning driver mången adelsman att söka trygghet hos kungamakten,
grundar en finländsk officer, friherre Jacob Magnus Sprengtporten den
rojalistiska klubben »Svenska botten», och vid pass en tredjedel av denna, den
kungliga statskuppens stormtrupp, är hemmahörande i Finland, en hög
siffra med hänsyn till det finländska frälsets fåtalighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
