- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 7. Den gustavianska kulturen /
376

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som med en blixtrande kvickhet och ett glättigt uppträdande förenade
litterära och konstnärliga intressen, måste tilltala Gustav III. Att den vackre
friherren därtill var begåvad mer än de flesta av hovets unga herrar, kunde
ej bli fördolt för konungen. Till en början blev det framför allt Armfelts
uppgift att leda det glada livet vid hovet. Han invaldes även i Svenska
akademien, med vars främsta krafter han upprätthållit förbindelser. Med
tiden växte Armfelts inflytande, särskilt från ryska kriget. Där visade han
stort mod och sårades under ett oförväget angrepp på ryska ställningar.
Troget stödde han sin herre och konung under Anjalaförhundets svåra
veckor. Härefter anlitades Armfelt i allvarligare statssaker, fick övertaga
ledningen av dalkarlauppbådet mot Danmark och med samma dalkarlar trygga
konungen under hans kamp mot den adliga oppositionen vid 1789 års
riksdag. Mot slutet av Gustav III :s liv uppträdde Armfelt sedan som konungens
främste favorit, vars inflytande väckte anstöt och avund. Utsedd till
överståthållare och insatt i förmyndarregeringen vid konungens död, miste
Armfelt allt inflytande vid det systemskifte, som följde på konungens frånfälle.
Hans försök att genom kejsarinnan Katarina få till stånd en förändring i
den svenska regeringen, förblev resultatlöst, men nödgade honom att söka
skydd i Ryssland. Fastän Armfelt någon tid efter det Gustav IV Adolf blivit
myndig, kunde återvända och tidvis användes i höga uppdrag, vann han
ej mer sitt forna inflytande. Gustaf Mauritz Armfelt var den mest lysande
av de gunstlingar, som omgåvo Gustav III; under sin kunglige gynnares
ledning hade han alltmer vidgat sina politiska insikter och vyer, men till
statsmannamässigt handlande höjde han sig först, när han efter Finlands
lösslitande tvangs att återflytta till fosterbygden.

Armfelt var som redan nämnts ej den ende finländare, som nådde högt
i hovgunst under den gustavianska epoken. Betecknande för Finlands
växande betydelse är, att kungagunstlingen Armfelt som ledande favorit
efterföljdes av en annan finländare, den på Flemingarnas Svidja födde och
uppvuxne Gustaf Adolf Reuterholm, hertig Karls gamle frimurarvän och
allsmäktige förtrogne.

Också förhållandena inom de ofrälse stånden visa Finlands tilltagande
betydelse. Anmärkningsvärt är, att Österbotten, som tidigare mycket litet
framträtt, nu får ett allt större kulturellt inflytande. Helt visst står detta
i samband med landskapets ekonomiska framåtskridande, som är en följd
av en tillväxande befolkning i landskapet självt och i det vidsträckta upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/7/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free