Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det påyrkar ett stadgande, att ej »adelig börd någon förmonsrätt och
företräde till tjänsterne i riket åtföljer, som skulle på ett menligt sätt utestänga
––-Undersåtare av odal-stånden». Stadgandet skulle gälla »särdeles de
högre och angelägnare» ämbetena, vilket med hänsyn till adelns privilegier
och rådande praxis var synnerligen radikalt. Inte heller förvånar det, att
Kepplerus medelst olika stadganden vill försäkra odalstånden om samma
skydd till person och egendom, som adeln av gammalt åtnjöt. Men också
odalståndens tjänare borde åtnjuta samma »frid och frälse». Det heter
ytterligare: »Och skall hädanefter all osäkerhet till person, ägendom,
levnads- och näringssätt, som icke är wäsendteligen lastbart, warda uphäfwen,
så at de hittills wanlige titlar af lösdrifware, landstrykare och lättingar —
—- skola hädanefter helt och hållet uphäfde warda». Det märkliga med
delta stadgande är, att jämlikheten utsträckes till samtliga Sveriges
innevånare, också till de besittningslösa på landsbygden, som hittills
underkastats den hårda tjänstehjonsstadgan. Förslaget motiveras med att Sveriges
gamla lagar ej kände till begreppet lösdrivare, medan
tjänstehjonsordning-arna »betaga alt arbetsfolk på landet rättigheten at lefva frie, om de icke
äro som legohjon, det är ogifte, stadde i årstjenst. ■— Wår widlöfftiga och
obrukade mark får således i allmänhet icke bebyggas, efter folket, det fria
svenska folket och arbetarne––-kan oaktadt jordägarnes högsta åstundan
––-icke wara beskyddadt i backestufwor, i torp, inhyses». »Den
arbetande folkhopen» måste under dessa förhållanden »söka sig utrymma till
främmande land». —- »Wi skrämma dem, man eller qvinna med krigstjenst,
fängelse eller hård medfart, om de blifwa qvar i landet och icke wilja wara
legohjon,––-om de icke wilja tjena ogifte alt in i ålderdomen, och om de
icke på åldren wilja blifwa sitt husbondfolks allmoso- och nådehjon eller
också tiggare och staten till börda». Kepplerus vill ha en ändring av den
under envåldsregeringen tillkomna tjänstehjonsordningen, som förorsakade
folkbrist och som stred mot »wår nuwarande lyckliga frihets constitution»
och »swänska folkets uråldriga rätt till en lagbunden frihet». »Winna wåra
arbetare som äfwen äro wåra landsmän, något ömmare hägn––––––• så at
deras goda, naturliga och, för samhället så nyttiga böjelse at wilja warda
sina egne, at wilja gifta sig, at försörja sin familj, at af den njuta
omwård-nad under ålderdoms wanmakten» befordras, »så lära de icke med äfwentyr
söka i främmande land, en lycka som de kunna med säkerhet hafwa här
hemma». Tjänstehjonsordningen borde upphävas och arbetarna fritt få
överenskomma med husbönderna om arbetet. Strävan till allmän jämlikhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
