Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenskt folk årligen flyttar ur landet? och genom hvad författningar det
bäst kan förekommas». »Här födes folk», säger Chydenius, »men då de
skola gagna, saknas de bland medborgare». »Skaparen har hos allom
plan-tat en åtrå efter fullkomlighet: vi känna hos oss en oro och trängtan att
kunna förbättra vårt tillstånd.» »Såsom nu alla menniskans företaganden
syfta på hennes lycksalighet, så måste alla flyttningar drifwas af den och
ingen annan orsak.» »Tvånget är och förblir rätta orsaken till alla
flyttningar.» Chydenius påvisar de svårigheter för den enskilda
företagsamheten. som lades inom olika näringsgrenar, i synnerhet jordbruket. Han
präglar satsen: »Fädernesland utan frihet och förtjenst är ett stort ord af
liten betydelse.» Åskådligt och utan omsvep skildrar han den tjänande
klassens svårigheter: »Wår lösdrifvarehop förekommer mig som länge
jagade hjortar; de höra knappt en knäpp förr än de rusa till vägs, fly bort
och ropa: vestigia nos terrent [spåren förskäcka oss]. Hafva de träffat det
öde att födas af en dräng, torpare eller inhyseshjon eller haft oturen att
wara bondens tredje, fjärde eller femte barn uti lifvet, äro de födda till
trälar, icke annars än riddersmän födas med adeligt hlod. De eftersättas
under lösdrifvaretitel, de äro förfallna till soldater, de wärfvas, köpas,
säljas, inskrifvas, öfvas, agas, wåndas och dö ändteligen.» Uppenbart har just
denna skrift påverkat Kepplerus i hans strävan för tjänstehjonsstadgans
avskaffande. Chydenius rönte ej heder att prisbelönas för skriften, men han
offentliggjorde den likväl under sin vistelse som riksdagsman i Stockholm
år 1765. An en gång dryftade han tjänstehjonsfrågan år 1778 i sin skrift
»Tankar om husbönders och tjenstehjons naturliga rätt». Samma
medömkan för den försvarslösa arbetande hopen talar ur denna skrift som
halvt-annat årtionde tidigare. Gripande är skildringen av de uslingars läge, som
utan att ha begått något brott tagas i förvar, emedan de ej tagit fast tjänst,
och på sin klagan få till svar: »I hafven wäl icke ännu gjort, men i Eder
frihet kunnen I snart begå något brott; derföre är det bättre för Eder och
för det allmänna at härigenom förebygga sådant. Hvad skulle vi wäl tycka
om ett sådant förmynderskap? Wi ropade wåld, wåld att fängsla oss förrän
wi brutit». Som Kepplerus i tiden yrkar Chydenius på tjänstehjonsstadgans.
ersättande med fria avtal.
Mot tvånget inom näringslivet gick Anders Chydenius upprepade gånger
till attack under 1765 års riksdag. Det bottniska stapeltvånget bekämpade
han i skriften »Wederläggning af de skäl, hvarmed man söker bestrida
Öster-Westerbottniske och Westernorrländske städerna fri seglation», i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
