Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1700-talet fördjupas verksamheten. Några från Sverige bördiga professorer,
Algoth Scarin och Johan Bilmarck, grundlägga intresset för historisk
forskning. Rudbeckianismens fantastiska tolkningar börja ge vika för mera
autentiska källforskningar och Finlands medeltidshistoria tages till
dryft-ning. De ekonomiska studierna få under Frihetstiden bemärkta företrädare
i Linnélärjungarna C. F. Menander, Pehr Kalm och Pehr Adrian Gadd.
De studier dessa män väcka till liv ge näring åt intresset för hemlandets
förhållanden, ekonomiska och näringspolitiska likaväl som geografiska och
naturvetenskapliga. Henrik Gabriel Porthans framträdande väcker än
starkare intresse för folket och dess historia.
Ur kretsen kring Porthan framgick Aurora-sällskapet i Åbo. Uppkommet
år 1770 såsom en avläggare av sällskapet Utile dulci i Stockholm, hade det
liksom modersällskapet tagit till uppgift att sysselsätta sig med svenska
språkets uppodling. Stadgarna tillade likväl: »Men ehuru samhället
egentligen vinnlägger sig om svenska vitterheten, sträcke det sig dock äfven till
flere vetenskaper, i synnerhet finska språket och detta lands häfder och
historie». Sällskapet sammankom till möten, vid vilka under iakttagande
av bestämda föreskrifter vitterhetsförsök och vetenskapsrön framlades; det
begynte även utge en veckotidning »Tidningar utgifne af et sällskap i Åbo »
eller Åbo tidningar, som de ofta kallats.
Sällskapet erhöll namnet Aurora av »Aura ån och studiernas vän,
morgongryningen». Dess tillkomst har tett sig som en morgongryning för det
andliga livet i Finland. De vitterhetsalster sällskapet frambragte vittnade
ofta mer om omsorger och god vilja än om talang eller skicklighet i skönt
författarskap. Och då bland sällskapets yngre medlemmar verkliga
förmågor begynte framträda, såsom de unga docenterna Clewberg och
Kellgren, så befunno de sig under sin Åbotid blott i begynnelsen av den vittra
banan. Utan betydelse har sällskapets strävan för vitterheten helt visst icke
varit. Denna har redan nu fått ett bygdepatriotiskt inslag, följesdigert för
framtiden och besläktat med sällskapets strävanden i övrigt. Samma
strävanden framträda tydligt i de från år 1771 utkommande Åbo tidningar, det
första i Finland utgivna periodiska organet. »Som wi i synnerhet skrifwe
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Åbo var icke bara Finlands huvudstad, det var också
genom sin akademi centrum för landets andliga kultur — tack vare sina utmärkta
lärarekrafter lockade Åbo universitet tidvis en ström av rikssvenska studenter dit. Till vänster
det mäktiga Åbo slott och i bakgrunden domkyrkan. — Akvatintagravyr av J. F. Martin
efter teckning av A. F. Skjöldebrand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
