Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom då endast och oupphörligen
jämra samt voja sig. Detta varade
över två timmar. Då denna tid
förflutit, drog konungen själv upp
gardinerna, och med ett muntert
utseende frågade han Theelen vad
klockan var. ’Tu, ers majestät’,
svarade denne. ’Inte mer’, svarade
konungen, ’jag trodde klockan var
fyra eller fem; det är otroligt, vad
tiden går fort, då man sover och
vad styrka man hämtar av en så
förträfflig vila, som den jag nu
njutit’. Theelen föll ifrån skyarna
över ett bedrägeri så inrotat, att det sträckte sig till hans läkare och mot
sig själv, blott av den gränslösa högfärden att vilja synas över
mänskligheten.»
Homo homini lupus. Tyvärr är det icke alls osannolikt, att överdirektör
Theel, kungens kirurg och livmedicus, berättat saken just så, i akt och
avsikt att behaga herr grandseigneuren på Blomberg. Hamilton lyckas dock
överträffa sig själv i skildringen av kungens dödsminuter:
»En timma innan konungen dog, antydde hans förre livmedicus
bergsrådet Dahlberg honom dödsposten. ’Vad . . . vad . . . skall jag dö?’ sade han
häftigt, vände sig åt väggen och syntes vara rörd. Han var utan sans, då
sakramenten tilldelades honom av biskop Wallquist. Vinet rann omkring
munnen, oblatet kunde han ej svälja, och klockan elva samma dag om
förmiddagen uppgav denne konung en anda, som oroat hans familj, hans rike
och hela Norden, samt lämnade efter sig ett vittfrejdat rykte, men hos alla
vältänkta och upplysta ett förhatligt minne.»
Vi svenskar kunna skryta över, till och med i dessa tider, att det
politiska hatet knappast i andra länder fått ett klarare och åskådligare litterärt
uttryck.
Med Gustav IV Adolfs tronbestigning blev bilden av oppositionen
annorlunda. Den reala intressemotsättningen slappnade; när franska revolutionen
löpt linan ut, funno de jordägande aristokraterna, naturligt nog, att de hade
farligare fiender än konungamakten. Den enda folkliga svenska
revolutionshandlingen — lynchandet av Axel von Fersen d. y. — verkställdes också
mm i-*™, vrf XiÄ**- x&
Gustav IV Adolf ger franska beskickningen
respass och förbjuder införandet av alla
utländska tidningar — en kulturbild i karikatyr
av O. Adelborg. Kopparstick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
