Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dom helt enkelt gick i stå på grund av fyrdelningen och de även
dessför-utan mycket omständliga formerna. Det tog alltid flera veckor för riksdagen
bara att komma i gång med sitt arbete. Ceremoniväsendet var högt
utvecklat. En riksdagsavslutning kunde inte försiggå utan att bortåt 70 officiella
tal höllos. Och man beräknade, att ett ärende i vidrigt fall kunde undergå
ej mindre än 42 olika behandlingar.
En konservativ kritiker av dessa förhållanden, den i alla riksdagslivets
olika sidor grundligt forfarne biskop Heurlin, skildrade en gång under en
debatt i prästeståndet, bur det —- låt vara i värsta fall, fastän Heurlin
verkligen säger »vanligen» — gick till, innan ett förslag bifölls och förvandlades
till beslut. »En kunglig proposition ankommer, eller en enskild motion
väc-kes. Genast långa diskussioner mot och med inom stånden. Därpå en
vidlyftig protokollsutskrivning till utskottet. Efter långa diskussioner
åstadkommes slutligen ett betänkande, vanligen åtföljt av en mängd reservationer.
Äter diskussion inom alla stånden. Anmärkningar och försvar omväxla.
Återrcmiss blir vanliga resultatet. Vidare protokollsjustering och
utskrivning, ny handläggning först inom utskottets avdelning, därefter i dess
plenum. Därefter ett nytt betänkande med sina behöriga reservationer, nya
debatter inom stånden, och äntligen beslut. Men dessa utfalla olika, två
stånd stanna mot varandra. Således fordras ny remiss till samma utskott,
för alt uppsätta förslag till jämkning eller voteringspropositioner. En och
annan inbjudning torde emellankomma. (»Inbjudning» från ett stånd till
de övriga att ansluta sig till ett förslag.) Sent omsider sammanträder det
förstärkta utskottet, och efter tidsödande fram- och återmarsch får målet
slutligen en ända, utslaget må nu falla huru som helst».
Att i detalj ingå på de jämförelsevis små och ganska »tekniska»
reformer, som verkligen genomfördes, är här icke nödigt. Det får räcka med
några korta omnämnanden. Sålunda genomfördes vissa förbättringar i
fråga om metoden att ändra grundlagarna. Smärre justeringar i fråga om
utskotten vidtogos. Vid 1844 års riksdag beslöts, att riksdag skulle hållas
vart tredje i stället för vart femte år. (I praktiken brukade de både före
och efter 1844 hållas något tätare, än grundlagen föreskrev.)
Ståndssönd-ringen sökte man i någon mån övervinna genom att 1857 införa
överläggningar gemensamma för alla fyra stånden. Något senare fingo statsråden
tillträde till dessa sammanträden.
Man kan säga: detta är inte mycket. Nej, i stort sett bibehölls
fyrståndsriksdagen alldeles som den 1809 var. Men det råder intet tvivel om, att icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
