Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den frossa, som så intensivt band honom vid sjukbädden, hade han ådragit
sig, når han i yngre dagar tjänstgjorde såsom präst och skolmästare ute
på Värmdölandet. Då hade han levat ett friskt utomhusliv. Under sina
färder i Stockholms skärgård hade han förvärvat en ingående
kännedom om traktens rika flora och fauna. Han, som under sin studietid i
Uppsala hade deltagit i Linnés botaniska kollegier, blev på nämnda
områden en vetenskaplig auktoritet. I ornitologien, kännedomen om fåglarna,
vann han europeisk ryktbarhet. Senare publicerade han exegetiska
undersökningar, i vilka lian förenade naturvetenskap och exegetik. Ett
omsorgsfullt, kritiskt studium av reseskildringar satte honom i stånd att belysa
flora och fauna i den del av världen, där de bibliska händelserna hade ägt
rum, varigenom han kunde bidraga till tolkningen av de bibliska texterna
och deras innehåll. Då hade denna friluftsmänniska redan blivit slagen av
sin svåra sjukdom, med vilken också tvångsföreställningar voro förbundna,
så att han en gång kunde skriva till en vän: »Jag har sådan fasa för luften,
att jag ej kan tänka därpå utan rörelse, som gör, att kallsvetten rinner ur
varje por och en hjärtklappning av 144 slag i varje minut».
Men mannens andliga vitalitet var så stor, att sjukrummet icke
isolerade. Där icke blott studerade och författade han, utan där samlade han
studenter till föreläsningar och övningar, dit kom en ständig ström av
besökare, hland dem ofta ärkebiskop Lindblom. Allt talade man om, om
likt och olikt, om små intriger och om livets djupaste frågor. Allt var
Ödmann intresserad av. Djupt låg han inne i psalmboksfrågan. Själv
var han också psalmdiktare, och i prästeståndets psalmbok funnos psalmer
av hans hand. Men med nämnda förslag var han i alla fall djupt
missnöjd och bidrog verksamt till att det kasserades. Efter hans tycke smakade
det alltför mycket av upplysningstidens religiositet. Upprörd konstaterade
FACSIMIL VID DENNA SIDA. Det är först i vära dagar som biskoparnas herdabrev
börjat svälla ut till stora böcker, som belgsa aktuella kyrkliga och kulturella problem.
För hundra år sedan voro de långt obetydligare både till innehåll och omfång. Biskop
Faxes herdabrev, som utkom i september 1811, var sålunda ett åmbetsmannamässigt kort
»Memorial till vördige presterskapet i Lunds stift». Ett särskilt intresse får det emellertid
därför, att det hänsyftar på allmogeupproret i Skåne, framkallat av den enligt allmogens
uppfattning ojämna och orättvisa utskrivningen och slutgiltigt kvävt genom »slaget vid
Klå-gerup» den 15 juni 1811. Den nyblivne biskopen ser den yttersta grunden till upproret i
ungdomens bristande »begrepp om salighetsvägen». »Fåfängt», heter det, »väntar man
trohet och lydnad för öfverhetens bud, kärlek för fosterlandet, vördnad för lagarne,
inbördes hjälpsamhet, enighet och förtroende, om icke de inse sin höga förbindelse därtill
av Jesu heliga lära».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
