Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9? fl 3 o t
0 Ut
f O 111
enligt flere 3Cftronomcr$ ut*
fago, fclir f;o$ o& ft;nltg
innerøaranbe
år 1835.
Crc6jc UppMgan,
–-=*a a a n n a n o nn*=-.-
S ö n ti ö p i n ø,
Srprft 1)C« FT. e. tunftflcim.
UUHIW
1835
Nutidsmänniskan, för vilken himmelen förlorat mycket
av sin lockelse och helvetet alldeles sin skräck, har svårt
att fatta, hur allvarligt föreställningarna om yttersta
dagens snara annalkande satte sin prägel på den religiösa
stämningen inom det lägre folkskiktet på 1830- och
18M-talen i vårt land. Det finns i Viktor Rydbergs
barndomsminnen ett mycket talande vittnesbörd härom. Om
året 1835 skriver han bl. a.: »...staden bävade ännu i
minnet av det förflutna året [jfr sid. 63 i detta bd].
Mången trodde, att farsoten var ett förebud om yttersta
domen. En gång, när det talades om de där
augustidagarna togs bibeln med de stora spännena fram, och
det lästes om en black häst och hans ryttare, vars namn
var döden, om stjärnors fall från himmelen och vredens
dag, som närmar sig. Det lästes även ur en annan bok,
vars första blad visade d svart grund en gul- och
röd-skimrande stjärna i ett dunsthölje, som förlängdes och
liknade ett släp. Ordet kometen nämndes ofta. Om
kvällarna stod på gatan folk i grupper och samtalade och
såg mot himmelen ... Många voro ute och skådade
förtecknet .. . ’Kometen är större nu än i går’, sade en. En
annan sade: ’0m några dygn är han så stor att han
betäcker himmelen’. Man talade om världens
förbränning och yttersta domen . . . Nu sägo människorna
allvarliga ut... Något tungt och beklämt var över
dem ...» — Härovan ett faesimil av den lilla bok om
kometen (på ett år utgången i tre upplagor), som Viktor
Rydberg hänsyftar på och som han ännu som gammal
man så tydligt erinrade sig. I barndomsintrycken av den
uppjagade eskatologiska folkstämning, som var en
direkt följd av koleran och Halleys komet 1835, har man
för övrigt med all sannolikhet att se bakgrunden till
Rydbergs stora, vetenskapliga intresse för frågan »om
de yttersta tingen». Kungliga biblioteket.
erövra Finland åter».
Finland hade 1815 1,100,000
innebyggare. Vad
folkmängden angår, hade
Sverige således vid seklets
mitt fått ersättning för det
förlorade Finland.
Man kan lätt föreställa
sig, vilka svårigheter en
så omfattande folkökning
sknlle bereda i
uppfost-ringshänseende. Dittills-varande anordningar och
resurser utsattes för
påfrestningar ända till
bristningsgränsen. Därtill kom,
att folkökningen
åtföljdes av elakartade
symtom i samhället, vilka
gjorde
uppfostringsproble-met svårare, än det dittills
hade varit. I samma mån
dessa svårigheter icke
bemästrades, blev bristen på
moraliska krafter, som
kunde hålla folkökningen
stången, än kännbarare.
Sverige är ingalunda
det enda land i Europa,
som under denna tid
uppvisade folkökning.
Företeelsen var allmän i
Europa. Tidigast gjorde den
sig förnimbar i England
och gav där anledning till
många diskussioner. Mest
uppmärksammat i den of-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
