Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en dylik än den anspråkslösa trädgårdspaviljong, som dittills hade stått
honom till buds. Stockholms stads konsistorium befarade, att religiös
söndring skulle uppstå, om Scott finge sin vilja igenom, men Kungl. Maj:t
gav honom den begärda tillåtelsen. 1840 stod den engelska kyrkan färdig,
och den invigdes av en Scott närstående vän, pastor P. Brandell, hörande
till de nyevangeliska norrländska prästerna. Samma år anställdes Rosenius
vid engelska kyrkan. Han hade kommit till Scott för att få hjälp i sina
själsbekymmer. Under vistelsen i Uppsala och på en egendom i
huvudstadens närhet hade den fromme mannen blivit ansatt av svåra anfäktelser
och tvivel. Scott gav honom en själasörjares goda stöd, men han gjorde
också något annat, han engagerade honom och gav honom en verksamhet,
som svarade mot hans begåvning och hans kynne. Han blev aldrig präst,
såsom fadern hade varit. Han kom i stället att verka såsom fri evangelist
för kristendomslivets förinnerligande, obunden av prästerliga arbetsformer
och fri från alla sockengränser. Det passade honom, van som han var vid
de norrländska läsarnas arbetsmetoder.
Obemärkt, i Scotts skugga, gjorde Rosenius sitt inträde i Stockholm.
Snart skulle han dock stå såsom Scotts arvtagare. 1841 begav sig Scott på
en längre utrikes resa. Bl. a. ville han i Amerika insamla medel för sin
stockholmsverksamhet. Under tiden tjänstgjorde Rosenius vid Engelska
kyrkan. När Scott kom hem igen, kunde han emellertid icke återupptaga
sin gamla verksamhet, såsom han hade tänkt sig. På ett katastrofalt sätt
ändades över huvud hans arbete i Sverige. Därmed förhöll det sig på
följande sätt.
Åren omkring 1840 voro i Sverige fyllda av stark politisk spänning.
Liberalismen gick till storms mot den gamle kungens autokratiska styrelse.
Häftigt blevo alla, som ansågos stödja denna, angripna av den liberala
pressen. Och Scott hörde till de misstänkta. Misstänkt blev han, därför att
han i sin religiösa verksamhet hade vunnit mest gehör hos de politiskt
konservativa. Den gamle excellensen Mattias Rosenblad, som hade varit med
ända sedan Evangeliska sällskapets stiftande, och som var ordförande i
Svenska missionssällskapet, ansågs såsom en inkarnation av reaktionen.
Vad var denna religiösa verksamhet, dessa missionssällskap annat än
maskerade vapen i reaktionens händer, menade de liberala tidningarna. Var icke
Scott i själva verket bördsväldets och klerikalismens handgångne man? Den
varmt missionsintresserade Wingård, som under frenetiskt motstånd från
Aftonbladets sida, hade blivit ärkebiskop, hade ju alltid hållit Scott om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
