Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
odling ej svarar emot de plikter, det i stöd av sina rättigheter bör uppfylla.
Denna tröghet och denna motsträvighet anmärkas mest av dem, som
antingen av intresse eller av enfald se den bästa boten i rättigheternas
inskränkning. Men en Regent, som vill vara säker om Statens styrka, söker
den i rättigheternas beskydd, i Nationens medborgerliga känsla, och finner
snart, att denna känsla beror av individernas värdighet att vara
medborgare». Likaså förklarade C. U. Broocman, den utmärkte pedagogen, i sitt
yttrande, »Det offentliga läroverket», ingående i samma samling, att det
är genom en sorgfälligt vårdad uppfostran »en allmän patriotism kan
spridas och alla unga sinnen eldas till oegennyttig verksamhet och de största
uppoffringar för fäderneslandet». Den blandat nationella och demokratiska
argumentationen ställer Anders Fryxell, den senare historieskrivaren, i
spetsen för sin historiskt viktiga lilla broschyr 1823, »Förslag till enhet och
medborgerlighet i de allmänna undervisningsverken»: »Det finnes kanske
intet säkrare medel att hos det uppväxande släktet grundlägga en allmän
och ren kärlek till medborgare och fosterland än en för alla gemensam
uppfostran, där de blivande medborgarna, utan åtskillnad på stånd och
villkor, såsom bröder tillsammans uppväxa och undervisas, ända till den
tid, då deras olika anlag, förmögenhet och framtida yrken oundgängligt
kräva en sådan söndring». Anders Danielsson från Västergötland yttrade i
bondeståndet 1823, då några folkskolemotioner avvisades, i ett
utskottsutlåtande dessa betecknande och även framsynta ord: »Blir blott den
tanken riktigt rotfäst, att allmän uppfostran är det konstitutionella livets
grundfäste, så skall man mer och mer vid varje riksdag tro, att man för
denna sak gjort för litet, och skapa medel ur de källor, som nu äro
osynliga. ––––Min övertygelse är sålunda, att mångdubblade undervisnings-
anstalter för den stora massan är vårt samhälles största och högsta behov».
En överlägsen formulering fick denna demokratiska idé om
skolväsendet i ett yttrande av Agardh i undervisningskommitténs betänkande 1828:
»Skolan måste, om den skall uppfylla sitt ändamål såsom medborgerlig
anstalt, vara en bild av medborgarlivet, innesluta alla agerande element
därav. En sådan offentlig skola, varifrån ingen medborgarklass är
utesluten, är ej annat än nationen själv några år förr än den uppträder i
handling».
Grundtanken i Geijers liberala personlighetsfilosofi: att medborgarnas
frihet och upplysning äro villkor för samhällsandans växt, ger en
filosofisk grund åt den princip, varifrån de tidigare liberala pedagogerna utgått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
