- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 8. Karl Johans-tiden /
98

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att det intill sena tider förblivit bristfälligt med särskilt detta senare
önskemåls uppfyllande, kan man se av Silverstolpes anmärkning, att den
undervisning klockare och organister meddela »är obetydlig», vilket även vore
förklarligt, då den ej var »anställd genom statens försorg, enligt dess
föreskrift eller under dess uppsikt». Hur det ännu under 1820-talet i detalj
förhöll sig med folkundervisningen på landet, kunde ej ens 1825—28 års
stora undervisningskommitté få en klar blick över. Den klagar nämligen i
sitt betänkande över, att som både konsistorier och prästerskap olika fattat
meningen med frågorna »rörande existerande folkskolors antal och
beskaffenhet, så ha svaren varit så olika med hänsyn till beskaffenhet och
fullständighet, att kommittén finner meningslöst att offentliggöra resultatet av
undersökningen». Att det inte varit särdeles uppbyggligt kan man vara
övertygad om. Denna misstanke bestyrkes av det besked Tegnér, själv
medlem av kommittén, hade givit i Växjö domkapitlets namn. Av Växjö
stifts 180 lantförsamlingar hade hlott fem eller sex stående skolinrättningar,
samtliga uppkomna genom enskild stiftelse, omkring 50 hade
ambulatoriska skolor, men de övriga, alltså över 120 församlingar, saknade varje
skolinrättning, och av stiftets folkmängd över 15 år kunde då (1826) föga
mer än en tiondedel skriva. Domkapitlet tillstyrkte därför det blygsamma
kravet, att även skrivning borde ingå i undervisningen i ambulatoriska
skolor.

Här och var hände det nu liksom tidigare, att upplysta egendomsägare
upprättade på egen bekostnad skolor för allmogen. Så inrättade 1828 och
1829 grevarna John och Jacob Hamilton å Hörle och Eckersholms bruk
skolor för allmogens barn, vari också den ene av grevarna själv
undervisade, när han var hemma. Det första resultatet synes ha varit mycket
gott att döma av en entusiastisk skrivelse från prosten Lagergren till Växjö
domkapitel: ehuru skolan i Eckerum varit öppen blott ett par månader,
så visade sig de flesta skri vböcker vid avslutningen vara »förundransvärt
skrivna med en skön stil, som kunde hedra gamla och övade skribenter».
Tegnér tackade grevarna med ett brev, vari han ger följande kraftiga uttryck
åt sin uppskattning av folkbildningen: »Det är glädjefullt att se landets
ädlingar sörja för de lägre klassernas bildning, under det att folkets
okunnighet annorstädes påräknas såsom det säkraste stödet för tron och
riddarhus. Men hägge tåla ljuset; och i ett land som vårt, där menigheten deltar
i lagstiftningen och Statens högsta angelägenheter, är råheten
grundlagsvidrig och okunnigheten en landsförrädare. Emellertid, under det vår sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/8/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free