Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara en kommunens sak.
Kommittén förmenade, att
liksom kommunen vore
ansvarig för att ingen av
dess medlemmar förginges
av lekamlig hunger,
likaså vore det en
kommunens skyldighet att tillse,
att ingen av dess
ledamöter förginges av brist på
föda för sin själ. Den
ansåg vidare, att ingen
allmän folkskolestadga
borde komma i fråga, därför
att lokala förhållanden,
folklynne och
allmänhetens kunskapsbegär vore
så vitt skilda på olika
orter.
Man ser av dylika
sakkunnigbetraktelser, hur
djupa fördomarna mot en
allmän folkskola alltjämt
voro. 1833 framförde P.
Sahlström i en skrift »Om
folkundervisningen i Sve-
fa
»Läsmors» manliga motsvarighet var ofta en avskedad
soldat, som av församlingen engagerades att meddela den
mest elementära undervisningen. Avlöningen var ocksd
i regel därefter, och till på köpet utbetalades den ibland
(som exempelvis i Färgargd i Småland på 1830-talet) inte,
förrän *barnen blifvit examinerade af Församlingens
Presterskap till utrönande, hvilka framsteg de gjort». —
Ur sockenstämmoprotokoll från dr 1836 i Färgargd i
Småland.
rige» det kravet, att
församlingarna borde förbindas att grunda skolor men staten tillskjuta medel
till lärarens avlöning, där så behövdes. 1834 års riksdag beslöt emellertid
än en gång, med anledning av ett antal motioner, att statsmedel ej borde
anlitas; frågan om folkskolors grundande i alla församlingar borde
överlåtas åt kommunernas omprövning och offervillighet. Inom alla stånd hade
erkänts, att man borde ha en förbättrad folkundervisning, men ingen
samling kunde uppnås rörande den andra frågan, varifrån pengarna skulle tas.
Den popularitet, den från Bell-Lancasters skolor införda
växelundervisningsmetoden, som behandlas i en särskild artikel, under dessa årtionden
åtnjöt i Sverige, har till ej ringa grund sin del däri, att man på detta sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
