Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i världen, om vetenskapernas och odlingens utveckling och om bildningens
begrepp. Men sedan nödvändigheten att bilda ett realläroverk blivit ur alla
pedagogiska och filosofiska synpunkter belyst och bejakad i
kommittébetänkandet av 1829, så dröjde det likväl jämnt tjugo år, innan detta
väl-utredda program skred till förverkligande med 1849 års cirkulär.
Läroverket hade vid periodens början alltjämt en övervägande karaktär
av prästbildningsanstalt. Det är denna dess inriktning mer än
humanistiska skäl, som förklarar de klassiska språkens övervälde, hebreiskans
förekomst och de moderna språkens tillbakasatta ställning. Med denna karaktär
följde också, att läroverket inte intog samma plats i de högre klassernas
uppskattning, som det gör nuförtiden. Adeln och de förmögna undveko i
stor utsträckning läroverket. De skötte sin ungdoms undervisning med
informatorer, och utbildningen avslutades ofta genom någon utrikes resa.
1807 års skolordning hade tagit några steg för att tillmötesgå den nya
tiden. Den hade något utvidgat undervisningen i apologistklasserna, d. v. s.
de klasser, som utan latinundervisning voro avsedda för blivande
näringsidkare, och gjort första klassen gemensam för dem, som skulle fortsätta i
trivialskolan, och för de blivande apologisterna. »Tyska eller franska» hade
blivit obligatoriska ämnen från det fyraåriga gymnasiets nedre cirkel, dock
befriades blivande präster i gymnasiets övre cirkel — d. v. s. de två högsta
klasserna — därifrån. Det foreskrives nämligen, att undervisning i dessa
levande språk skall äga rum för hela gymnasiet, »då den del av övre
cirkeln, som ämnar sig till läroståndet, sysselsättes med hebreiskan».
Historiarum lektorn skulle med biträde av en adjunkt undervisa i de nämnda
moderna språken. Samme adjunkt skulle också ge undervisning i botanik
och naturalhistoria. Någon lektor vare sig i moderna språk eller i
naturkunnighet fanns inte. Däremot funnos två teologie lektorer bland det
föreskrivna antalet av sex på gymnasiet.
Oppositionen kunde inte vara nöjd med dessa små förbättringar. Den
ansåg, att apologistskolan alltjämt inte gav nödig undervisning åt blivande
näringsidkare, och att den lärda skolan endast tillgodosåg prästernas men inte
övriga ämbets- eller tjänstemäns, ej heller den allmänna bildningens behov.
Resultatet av 1812 års kommittés arbete motsvarade emellertid inte
riksdagsskrivelsens och reformisternas intentioner, att skolorna borde erhålla
ett efter tidens upplysning mera lämpat skick. Dess förslag till skolordning
av 1817, som sedan med några modifikationer antogs 1820, visar tvärtom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
