Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sikt i den klassiska litteraturen för
den egna nationella odlingens och
det nationella språkets höjande. En
av huvudpunkterna i dess program
hade varit inträngande i den
klassiska grekiska litteraturen, men i
1820 års skolordning förekom ej
ens Homerus i skolkursen men väl
Nya testamentet på grekiska.
Andra motiv blanda sig med de
humanistiska i 1820 års skolordning:
främst det kyrkliga intresset för
prästbildningen. Vidare spårar man
en allmän konservatism av
moraliserande art. Man igenkänner däri
götiska tongångar. Kommitténs
klagan över den nya karaktärslösa
tiden, som saknade »den manliga
redbarhet, den håg för arbete och vana
därvid, den självständighet i lynne <
Sk ri f-öf n i ng.
Jägaren hade *yu drängar, som han sände på
jagt. Men då de, fem gånger efter hvarann,
misslyckades, så gick han jyelf den sjette gången. Han
närmade sig till sjön för att skjuta s/älar. Han
började s/itnga för att hålla sig munter i sin syaI.
Men när han kom till stranden, säg han, att båten
syunkit, så att han ej kunde ro ut. Då blef han
så ledsen och förargad, att han kände sjg </uk.
Blodeu började s/uda i hans ådror, såsom vatten
jyuder i en gryta. Derpå blef han åter kall, och
kände sig så frusen, att han måste sätta pä sig sin
s/upp-skinns-pels, och såg ut som ett sy a p.
En flitig och mångsidig verksamhet som
författare av läroböcker för olika stadier
utövades av C. J. L. Almquist, en tid rektor för
Nya Elementarskolan i Stockholm. En av
dessa var hans 1829 anonymt utgivna »Svensk
rättstafnings-lära», som sedan utgick i en
mängd upplagor. Hans däri ingdende
skrivövningar bestd ej av sammanhangslösa glosor;
övningsorden äro insatta i en fortlöpande
text, som visserligen blir ganska sökt. ■—
Skrivövning i första upplagan av »Svensk
rättstafnings-lära».
ch allvarsamhet i seder, vilka hävderna
tillägga våra förfäder» parafraserar rentav stiftelseurkunden i Götiska
förbundet, enligt vilken förbundets uppgift var att återuppliva »den kraftfulla
redlighet, som var förfädren egen», den »frihetsanda» och det »allvar», som
kännetecknade förfädrens Norden. Inflytande av göticismen förklarar också
kommitténs med hänsyn till dess uppdrag att föreslå läroverkets moderni-
sering påfallande svärmeri för 1649 års skolordning. Den smakade ärorik
fornålder. Geijer, göternas främste, hade här angivit tonen. Kommitténs
meditation över den dåtida latinska bildningens förträffliga verkningar:
»Under Sveriges mest lysande tidevarv blevo Axel Oxenstjerna, Joh. Skytte,
Terserus och den förvånande Dahlberg bildade genom samma slags ele-
mentarövningar», är så gott som en avskrift av Geijer i skriften om
inbill-ningsgåvan: »Var det ej den tid, då densamme Oxenstjerna, som genom
sin uppfostran var genomdriven i skolastik och de gamla språken, styrde
Sverige och Europa, då Skytte ledde underhandlingen och Brahe gagnade?»
Konservatismen i 1820 års skolordning härflyter alltså även ur en nationell
strömning, som var på modet: man trodde sig befordra Manhems forntida
dygder och bekämpa nutidens flärd med den latinska grammatikan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
