Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningarna. Engelskan skulle för
första gången inträda som ett
ordinarie ämne med hänsyn till den
betydelse »engelska litteraturen äger
både genom vetenskapliga och
vittra skrifter». Svenska språket, som
i gällande skolordning endast
förekom med rättskrivning och
grammatik i de två lägsta klasserna och
sålunda alldeles icke på
gymnasiet, skulle nu uppmärksammas
därhän, att för avgång från
gymnasiet fordrades kunskap »i svenska vitterheten och dess historia efter antagen
lärobok». Vad latinet beträffar, förkastade kommittén fullkomligt alla
föregående skolordningars anspråk, att latinet skulle läras till begagnande som
tal- och skriftspråk: det kunde numera för läroverket ha värde »blott som
estetiskt och logiskt bildningsmedel genom dess litteraturs oförgängliga
skönhet», alldeles som grekiskan. För lärjungar i lärdomsskolan, som icke
läste de klassiska språken, skulle franska börja i första klassen, tyska i andra
och engelska i tredje. Undervisningen i naturvetenskaperna skulle utvidgas
särskilt därmed, att kemi infördes som nytt ämne — ett yrkande, vari man
ser Berzelius’ inflytande. Vad beträffar lärosättet, anbefallde kommittén
införande i alla elementarskolor av den ambulatoriska läsemetoden, d. v. s.
att en lärare genom skilda klasser blott läste ett eller en grupp av ämnen
och sålunda kunde följa lärjungarna genom klasserna, i stället för den av
ålder nedanför gymnasiet brukade klassläsningen, d. v. s. att en lärare
undervisade i alla ämnen i en klass och sedan lämnade den till en annan.
Ett viktigt yrkande av kommittén var vidare förslaget om höjandet av
läroverkslärarnas löner — t. ex. för en lektor från 720 till 900 rdr eller
150 tunnor spannmål och för en rektor i trivialskolan från 80 till 140
tunnor eller 840 rdr — med borttagande av den dubbla tjänsteårsberäkningen
till prästerliga befattningar.
Indigenatsrätten, d. v. s. infödingsrätten, bestående däri att endast de, som
tillhörde ett visst stift, fingo bekläda tjänst i detta stift, borde upphävas för
akademiska lärare och promoverade gymnasielärare men ej för rektorer och
läraresysslor vid skolor, »där den spädare ungdomens vård äger ett givet
samband med kännedomen av varje landsorts särskilda folklynne, seder och bruk».
»Latinsk Lexa. Sum, jag är; Sus, du är, Herr
Magister.» — Litografi från 1840-talet.
Sv. folket genom tiderna VIII. — 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
