- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 8. Karl Johans-tiden /
134

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Iande läppar, hans idealiskt självsvåldiga later, kunde effekten av Tegnérs
epilog ej bli annat än övermäktig».

Även andra lärare funnos i det dåtida Lund, som livade studieintresset
genom sin hängivenhet för sitt ämne. Latinet hade redan före Tegnér
upp-levat en renässans genom professorn i ämnet Johan Lundblad och även
genom professorn i österländska språk Mattias Norberg, som uttryckte sig
på fulländad tacitansk latin, medan Lundblad efterbildade det ciceronianska.
Filosofiens studium hade blivit uppskattat genom den outtröttlige och som
föreläsare fängslande Mattias Fremling, vilken vid sin avgång hade
tjänstgjort i sjuttio terminer utan en dags tjänstledighet, och genom den allmänt
respekterade kantianen L. P. Munthe, båda av Tegnér vid deras död
besjungna. Den naturhistoriska professionens traditioner från Anders Jahan
Retzius utvecklades vidare på ett glänsande sätt av Carl Adolf Agardh.
Tidens nylivade historiska intresse kom i Lund särskilt kyrkohistorien till
del: den fick en framstående representant med Henrik Reuterdahl —
slutligen ärkebiskop — som publicerade en rad avhandlingar i den av
dåvarande docenten, senare biskopen Johan Henrik Thomander 1828 grundade
tidskriften »Theologisk quartalsskrift» och senare utgav det stora verket
»Svenska kyrkans historia» (4 bd). En verksam gynnare hade Lunds uni
versitet 1810—24 haft i sin särskilde kansler Lars von Engeström, född
lundensare; efter hans avgång blev kanslersämbetet gemensamt för båda
universiteten.

Tidevarvets största nyhet med avseende på vetenskapliga institutioner
är grundandet och utvecklingen av Karolinska institutet i Stockholm. Det
hade stiftats 1810 som en anstalt för utbildning av fältläkare: anledningen
var den under finska kriget erfarna bristen på dugliga sådana. J. J.
Ber-zelius var som professor i kemi och farmaci en av de första lärarna vid
institutet. Det utvecklades hastigt med tillsättandet av nya professurer —
bl. a. den första i Sverige i kirurgi — och hade förmånen att flera
huvudstadens största sjukhus voro tillgängliga för dess elever. Institutet ägde
emellertid icke rätt till högre examina. Undervisningskommittén föreslog
1826 utan verkan sådan rätt för institutet. Medicinska fakulteten i Uppsala
misstänkte i denna tanke ett hot mot sin existens och fick en talesman i
Israel Hwasser. Berzelius, som såg realistiskt på tingen, förklarade
gentemot denne i ett ryktbart anförande till Sundhelskollegii protokoll 1837,
att de medicine studerande i de små universitetsstäderna inte kunde få en
tillräckligt omfattande praktisk utbildning, »vilken de unga läkarna efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:03:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/8/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free