Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tade sig företrädesvis till matematiken och botaniken. Det har vittnats, att
»ingen vetenskapsgren var honom främmande, i alla rörde han sig säkert och
självständigt». Han lade sålunda en solid grund för sin blivande bana, och
då man finner, att hans produktion faller inom såväl matematikens som
ekonomiens, botanikens och teologiens områden, så måste detta även förutsätta
en verksamhetsiver och arbetslust långt över vanliga mått. Det är därför
säkerligen mycket betecknande, då det i C. A. Adlersparres »Anteckningar
om bortgångne samtida» heter: »Hans studerkammare vittnade om stor
verksamhet och stor lärdom. Vattenväxter och djur i många glasburkar
stodo där i stort antal, liksom man såg högar av packor, växter från
exkursioner och från botaniska trädgården; mikroskopen voro dagligen i bruk.
Han ritade själv rätt bra. Aftnar och nätter arbetades i teologi, statistik,
hushållslärans olika grenar. Han hade en ganska stor så utrikes som
inrikes korrespondens; skrev engelska, franska, tyska och latin med stor
lätthet. Hans lärdom var otrolig och hans minne ovanligt ända till slutet av
hans levnad».
Ehuru Agardh började sin akademiska lärarverksamhet i matematik,
var det dock botaniken, som skulle bli hans huvudämne och inom vilket
hans namn skulle bli världsberömt. Redan som helt ung hade han fått
intresse för botaniken, och det var av betydelse för honom att ha haft en
utmärkt lärare i prosten P. Osbeck i Hasslöv, en av Linnés lärjungar,
som i en dagbok skildrat sin ostindiska resa. Av betydelse har det också
varit för hans vidare utveckling, att han genom dåvarande hovkanslern,
sedermera utrikes-statsministern Lars von Engeström, som anställt
honom som informator, kom i beröring med bland andra den nyss
omtalade professor Olof Swartz. Delta åstadkom hans definitiva inriktning
på botaniken.
Man hade tidigare huvudsakligen ägnat sitt intresse åt studiet av de
högre växterna, vilka i Linnés sexualsystem upptaga de 23 första klasserna,
medan samtliga de lägre växterna med deras mångfald av arter räknades
till den 24 :e klassen Cryptogamia. Det blev nu en uppgift för några av
Linnés efterföljare att för sina specialstudier utvälja just dessa lägre växter.
Så hade redan Olof Swartz för sin del utvalt ormbunkarna och mossorna,
Acharius hade tagit hand om lavarna, medan Agardh däremot utvalde
algerna och Elias Fries — något senare — svamparna. Och liksom de övriga
tre nämnda botanisterna blevo framstående kapaciteter på sina olika
områden, så blev Agardh — kan man med rätta säga — algologiens reformator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
