Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På den plats, där nu Lunds universitet är beläget, låg på Retzius’, Agardhs och Fries’ tid
och ända till 1878 den gamla botaniska trädgården, gränsande till Lundagård. Den
handteckning av okänd konstnär, som här återges, visar ett hörn av denna lummiga idgll
omkring 1850. Där såg man sällsgnta träd, en liten damm, breda och höga buxbomshäckar,
som i en halvcirkel omramade en öppen plats framför orangeribyggnaden och »bildade
en naturlig festsal i fria luften, vilken också många gånger genljudit av eldiga tal och
hänförande sång». I mitten på bilden ligger »Kuggis», den under seklets första dr
uppförda »Nya akademien», och till höger därom den gamla universitetsbyggnaden,
Lunda-gdrdshuset, dd påbyggt av C. G. Brunius och vid denna tid universitetsbibliotekets lokal;
tornen i bakgrunden åro domkyrkans.
innehaft lärostolen i botanik, och han lämnade också därmed definitivt
botaniken. Han skötte emellertid nu sina biskopliga plikter med samma
intresse som sina tidigare ämbetsmannaplikter, och hans studier i teologi
resulterade i flera arbeten. I sitt uppfattningssätt var han högkyrklig. Han
fördömde de frikyrkliga riktningarna och läseriet, ville införa tvångslagar
mot katoliker och judar, han såg i baptismen blott ett svärmeri, och han
motsatte sig förslaget om ny kyrkohandbok och ny katekes. Här var Agardh
således icke den nya tidens man. Men som forskare visade han också på
teologiens område sin snillrikhet, varom t. ex. hans även i våra dagar
observerade skrift om esséerna bär vittne.
Ingenting kan bättre än nedanstående citat ur Agardhs »Tal vid
öppnandet af Botaniska sectionen i Christiania» illustrera hans inställning till
naturvetenskaperna och religionen. Han säger om de förra: »överallt hava
de upptäckt en tanke, ett oändligt förstånd, som ordnat naturen till ett helt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
